Och på Turingen väntas det

MMS från mormor Siw 29 nov kl 13:04:

Pulkan väntar på Nova!

Kolmårdsbesök

Lördag till söndag har vi varit nere och hälsat på Novas farmor och farfar i Kolmården och blivit uppassade med god mat samt fått en extra timmes sömn på söndagmorgonen. Skönt.

Nova blev också bortskämd med några nya leksaker och även en "hjälm", ifall det kan tänkas behövas nu när hon ska börja ta sina första steg. Än så länge har vi dock inte sett några tendenser till våghalsiga eskapader från dotterns sida.

Promenad i kyligt novemberväder

Prästens lilla kråka...

Söndagkväll och sambon är fullt upptagen med "El Clásico" på TV. För den som är oinsatt i spansk fotboll pratar vi nu om the fotbollsmatch mellan Barcelona och Real Madrid i La Liga. Jag tror inte ens att Scarlett Johansson inpromenerande här i raffset skulle få honom att slita blicken från rutan en kväll som denna.
Eller jo... det skulle nog kanske bli oavgjort i den matchen.

Jodå, vi lever

Efter min bloggtystnad under gårdagen har inte mindre än tre släktingar hört av sig och oroligt undrat hur vi mår, så jag vill bara deklarera att familjen fortfarande lever och har hälsan i behåll!

Det var fullt upp igår helt enkelt. Nova var feberfri igen efter sin post-vaccinations-dipp och vi var ute från innan lunch och kom inte hem förrän vid middagstid. Två av timmarna tillbringade jag och dottern på öppna förskolan och sen blev det en del shopping för mamman medan dottern sov i vagnen. Min garderob gapar nämligen tom (vilket sambon antagligen skulle skylla på att allt ligger huller om buller på hyllan istället för att hänga på galgarna, snarare än att det saknas kläder) och ropar desperat efter kärlek i form av några nya plagg. Det kan man ju inte bara ignorera.

På förmiddagen har jag dragit mitt lata arsle runt min vanliga runda längs Kungsholmsstrand. De nya löpskorna har ju blivit onödigt lite använda sedan jag köpte dem. Det var två månader sedan jag sprang senast och jisses vad det går utför. Då syftar jag inte på min löpstyrka i nedförsbackarna utan på det faktum att efter två månaders träningsuppehåll finns det inte mycket kvar av det flås jag faktiskt byggde upp under sommaren. Sen blir det liksom inte så mycket kontinuitet när man springer med bebis i barnvagn. Förutom att telefonen ringde två gånger så ska det stannas för att rätta till mössan, rätta till bebis, ta på vantarna, titta på ankorna etc. Det gav mig i och för sig en legitim ursäkt för att stanna nu och då. Inte helt fel med tanke på att det pep i bröstet redan efter den sträcka som jag normalt sett brukar se som "uppvärmning". Suck, man ska aldrig sluta träna när man väl har börjat. Eller kanske aldrig börja när man väl har slutat...?

Imorgon bitti, lagom till dotterns morgontuppis, sätter vi oss i bilen för att åka ner och hälsa på hennes farmor och farfar i Kolmården. Det var ett tag sen sist så det ska bli mysigt.
Men först fredagkväll och det blir nog en favorit i repris; hemmakväll med ett glas rött och något gott på tallriken. Idol på TV och kanskekanske blir det en härlig skräckfilm efter det.

Biverkningar

Nehepp, man ska inte vara positiv, det är ju det jag alltid har sagt. Bara för att jag trodde att vi klarat oss lindrigt undan vaccinationsbiverkningar blev lillan hängig efter lunchen med Em idag. Eftermiddagen ägnades åt att tupplura och gnälla. Hon satt en lång stund och bara mös (myste?) med Margot i min famn och somnade visst en liten stund också. Sötnosen.


Dottern fick Alvedon på eftermiddagen och innan läggningen och jag hoppas att hon är pigg imorgon igen. Nova somnade för övrigt innan 19 så det finns ju viss risk för tidig morgon imorgon...

Bättre sent än aldrig

Tack föräldrarna för presentkortet på Team Sportia jag fick i julklapp 2004. Nu behövde jag bara betala halva priset på de nya inneskorna jag investerade i idag (jag slängde ju ut mina gamla tidigare i höst). Humm, nu har jag snart inga ursäkter kvar för att inte börja träna igen...

Inga större men

... såhär dagen efter flunsavaccineringen, varken för mig eller lillan. Än så länge. Tvi, tvi. Peppar, peppar. Ta i trä.
Nova har litelite feber och det enda jag känner av är att jag är öm i armen. Och det får man väl räkna med.

Handklapp och soffgång

Såhär strax efter 9 månaders ålder har Nova uppvisat två nya trick; gå längs med möbler och klappa händer. Handklapp förekommer än så länge ytterst spontant och vi vet inte riktigt vad det är som triggar det. När jag själv klappar händerna och uppmanar dottern att göra detsamma får jag hittills bara den där frågande men-är-du-dum-i-huvudet-eller?-blicken.

Det är iallafall hyfsat tydligt vad det är som lockar henne att ta en liten promenad längs bordet eller soffan...

Flunsavaccinering

När jag och Nova var på öppna förskolan idag fick jag ett SMS från Karolina i mammagruppen om att det nu fanns vaccin mot svininfluensan på den vårdcentral som ligger precis vid oss. Hennes sambo hade varit där och vaccinerat sig och Sixten på morgonen. Så jag och Nova svängde förbi där på vägen hem helt enkelt. Det var säkert en 50-70 personer i kö när vi kom dit, men det gick snabbt framåt och jag tror inte att det tog mer än 20 minuter innan både jag och Nova hade fått sprutan. Nova fick en halv dos, nummer två ska tas om ungefär tre veckor.

Det var absolut inte självklart att vi skulle vaccinera oss och jag känner mig högst osäker på att långtidseffekterna av en massvaccinering har kartlagts, men jag och A har diskuterat saken och kommit fram till att med tanke på att vi ska på långresa om ett par månader känns det säkrast att göra det vi kan för att vara skyddade i år. Det vore inte så kul om vi skulle drabbas när vi är i Thailand och om det då skulle bli någon form av komplikationer. Och om vi ändå ska vara vaccinerade om tre månader kan vi lika gärna göra det nu. Så resonerade vi. Sen är det väl alltid nyttigt med en sund skepsis mot läkemedelsanvändning, men på något sätt får jag ändå lita på att WHO och svenska läkemedelsverket vet vad de talar om...

I övrigt kan jag inte minnas att jag nånsin har haft någon svårare influensa och av det jag läst och förstått verkar inte heller svininfluensan vara så mycket värre än en "vanlig" influensa ett "vanligt" år. Bara det att så många fler drabbas. Medierna fokuserar ju gärna på de få dödsfall som varit och de fall där det varit ett allvarligare sjukdomsförlopp. På Smittskyddsinstitutet kan man hitta statistik och rapporter, om man nu är lagd åt det hållet...

Det är rätt vanligt med biverkningar som lite feber och huvudvärk dagen efter vaccineringen har jag förstått, så jag vet vad jag eventuellt har att vänta mig imorgon... men hoppas inte, för jag har en lunchdejt med Em inbokad och det känns som att det var evigheter sedan vi träffades. Inga biverkningar på vare sig mig eller Nova än iallafall!

Diskmaskinen

Eftersom vi drar oss för att skramla med porslin på kvällarna när Nova somnat är det en del av morgonrutinen nu för tiden att plocka ur och i diskmaskinen. Problemet är att dottern tycker att diskmaskinen är värsta roliga leksaken. Så fort jag öppnar luckan kommer hon krypande med racerfart. 

När jag plockar ur maskinen är det väl okej att hon är där och fingrar, men inte när jag plockar i och det faller ner matrester. Då får lillan sitta i hoppgungan och digga barnvisor från datorn istället. På behörigt avstånd från snaskiga diskmaskinsluckor.

Söndagsbrunch

Jag tror att dottern slog någon form av rekord inatt när hon sov sött mellan 19 och 08 utan att göra något större väsen av sig. Vågar jag hoppas att detta är en trend? Kanske inte att hon sover 13 timmar i sträck, men att det blir något färre uppvak på nätterna framöver? Hoppas kan man ju alltid.

Idag har vi haft bollmagen Maria och hennes Robin på brunch. Det är en liten kille - kors i taket - som har ockuperat hennes mage, så av de kompisar vi känner som fått barn senaste två åren blir detta den förste killen efter en lååång radda tjejer.
Han kommer att få fullt upp...

Robin är en fena på att fotografera och vår lilla kamera känner sig som en skruttig Golf bredvid en Porsche i jämförelse med hans utrustning, så jag har lånat några av fotona han tog idag:

Nova med sladd... såklart

Ett annat älsklingsobjekt: fjärrkontrollen

Våfflor fick avsluta brunchen

Vi passade på att låna ut lite bebiskläder

Dískussion om planlösning

Nova gör nån ny grej med tungan just nu

Lussebullsfabrik

Som vanligt känns det som att veckorna bara svischar förbi. Helt plötsligt är det helg igen. Igår var Micke här och käkade middag och kollade på Idol med oss. Jag gillar att göra små munsbitar att mumsa på innan maten, det blir aningen mindre pretentiöst än förrätt men mer fixat än bara snacks. Och så kan man äta dem på stående fot eftersom värdinnan oftast står i köksdelen när gästerna kommer...
Bara in med rejält smörade/oljade, lätt örtsaltade och skivade "baguetteslantar" i ugnen, rosta 10 minuter och sen på med röra av något slag. Igår hade jag gjort det enkelt för mig och köpt lite av Daglivs "hemgjorda" skagenröra och så gjorde jag en snabb avokadoröra också. A hade beställt Delizie till varmrätt och så blev det glass till efterrätt. Enkel trerätters på fredagkvällen.

Micke överraskade oss med ett presentkort på en duobehandling på Sturebadet, enligt utsago ville han visa sin uppskattning för att han har fått bo här tidigare i höst och för att han kan komma och hänga med oss lite nu och då nu när han är singel. Jag antar att livet blir lite annorlunda när man blir ensam efter ett långt förhållande vid vår ålder och många av ens vänner har familj. Det är såklart ingen "uppoffring" alls för vår del utan bara trevligt att umgås med honom, men det var hur som helst en jättefin gest, tycker jag.

Idag har det varit lussebullsfabrik här hemma och jag har kunnat observera Bakarbröderna in action inför den årliga glöggbjudningen till förmån för SOS Barnbyar. Det gick lite knaggligt i början när det höftades hit och dit, men med tiden fick de in den rätta knixen. Piotr verkar vara visionären i gänget och de andra killarna hade fullt upp med att rösta ner många av hans kreativa förslag. Om Piotr hade fått bestämma hade det blivit någon form av kanel/glögg/cointreaux-smaksatta lussetårtor. Däremot blev det några stackars romsmaksatta lussebullar och pärlsocker på en del av dem.

Några av Bakarbröderna

Lördagkvällen har vi spenderat med att äta tacos och titta på spansk fotboll. Yay...

Men "Transformers" står på inspelning så snart blir det hederlig actionrulle istället! Gissningsvis kommer A tycka att filmen är för orealistisk medan jag kommer att gilla den. Transformers är en amerikansk action/science fiction-film från 2007, baserad på Transformers-leksakerna. Jag upprepar: baserad på Transformers-leksakerna. Haha. Inte mycket realism där inte.

Skumt med sovandet

Något skumt med sovrutinerna är det. Dottern har sovit hela efternatten utan uppvak, typ från 23 till 7:30, tre dagar i sträck nu. Det brukar hon inte göra. Imorse sov hon nästan till 9!
Däremot har hon ibland vaknat till sent på kvällen (ungefär när vi själva ska lägga oss, såklart) och gjort numero 2, vilket hon inte heller brukar göra. Då kan hon också vara vaken ett tag och det kan krävas en skvätt välling innan hon kommer till ro igen. Jag vet inte om det här nya påfundet är bättre eller sämre än hur det har varit tidigare (= sover hela kvällarna men kräver nappisättning 1-3 ggr per natt), men det är klart att det är skönt att få sova utan avbrott hela natten. Vi får se hur länge det varar.

Kvarteret Skatan

Igår kväll var det dags att infria As farsdagspresent och jag hade som överraskning köpt biljetter till "Kvarteret Skatan"-föreställningen som visas för fulla hus på Rival nu fram till jul. Den var helt klart sevärd, med några riktiga guldkorn och (iallafall för oss) nya, roliga karaktärer. Minus dock för att det kunde vara svårt att höra låttexterna när de sjöng och ibland kändes det lite krystat och showigt om man jämför med TV-serien, men så blir det väl kanske i det här formatet. A tyckte att David Batra var bäst. Han har en förmåga att vara nedtonad på scen, men ändå nå fram och vara riktigt rolig. Själv var jag imponerad av Josephine Bornebusch som var oväntat bra i min mening.

Bild: http://kvarteretskatan.se/

Sedan blev vi positivt överraskade av att man kunde ta med sig ett glas vin in till föreställningen. Som tjejen i stolen bredvid oss konstaterade: "Det känns inte riktigt svenskt, snarare danskt".
Svenskt eller inte, trevligt var det iallafall.

Innan föreställningen åt vi middag på hederliga Helenes krog på Mariatorget. Biffstek med 4 olika såser, rena himmelriket för en såsälskare som mig.

Vid 22 hämtade vi upp Nova hos faster Sara och kusinerna som var snälla och barnvaktade. Tjejerna hade haft kul och Nova visade sig tydligen vara en hejare på trummor och gitarr. Hon har visat ett visst intresse för dylikt även på öppna förskolan, så ett musikinstrument står nog på önskelistan inför jul. Dock någon variant som inte låter så mycket, om föräldrarna får ha ett finger med i spelet...

Sladdmani

Nova ä-l-s-k-a-r sladdar. Och snören. Men framför allt sladdar av alla de slag; lampsladdar, datoradaptrar, USB-kablar, dammsugarsladdar och allt annat långt, smalt och gärna elrelaterat. Inte speciellt barnvänliga leksaker, men vad göra när hemmet är fullt av dem? Hon får ha en "egen" datoradapter att pilla med och håller sig därmed (för det mesta) ifrån de andra som används. Det är för övrigt en generell strategi vi använder oss av, att försöka ha så få "förbjudna" saker som möjligt och därmed göra dem mindre intressanta.

Dottern kan sitta i över en kvart och pilla med en sladd. Ofta ackompanjeras hennes undersökning av en snabb, väsande andhämtning som skulle göra en telefonflåsare grön av avund. Hon flyttar sladden från ena handen till den andra, skakar på den, sparkar upphetsat med båda benen, snurrar runt (fortfarande med sladden i handen), tar ett nytt grepp och undersöker fokuserat änden. Om och om igen.

Nio månader

Jag brukar ju skriva några rader varje månadsdag och idag är det nio månader som gäller. Vad har då hänt senaste månaden?
Jo, nu reser hon sig mot allt, även bara rakt upp mot väggen och står ofta och håller i sig lite nonchalant med ena handen. Nova är en försiktig/smart liten tjej och har faktiskt inte stått på näsan speciellt många gånger hittills. Hon är alltid väldigt noga med att landa på rumpan när hon stått upp. Men hon gör inga försök att börja gå än, vad jag sett.

Den här månaden har hon också övergått till att sova två gånger per dag som standard, en gång på förmiddagen vid niotiden och en gång på eftermiddagen vid halv två.

Något annat jag märkt är att hon allmänt har fått en tydligare vilja och är inte längre helt okomplicerad vad gäller maten. Det yttrar sig främst i att hon ibland bara äter typ sju tuggor och sen vänder hon sig åt sidan, hänger ut över stolen och kniper ihop sin lilla mun. För det mesta har hon då ätit mellanmål någon timme tidigare och det är antagligen så enkelt som att hon helt enkelt inte vill ha mat just då (men om jag tar fram fruktpurén slinker det ner ytterligare några tuggor).
Inga större problem med ätandet än så.

Senaste veckan är det mycket mer da-da-da och annat prat, några tänder har vi dock inte sett skymten av än.

Sammanfattningsvis är hon fortfarande en väldigt glad och nöjd liten tjej, mer barn än bebis för var dag som går, och vi har för det mesta riktigt roligt. Det är också kul att se hur hon interagerar med andra barn och vuxna (i den mån de nu interagerar vid den här åldern), till exempel på öppna förskolan. Här är ett litet videoklipp från dagens besök:

Bokat!

När vi väl tupplurat färdigt och kommit ut ur lägenheten efter lunch igår fick jag och Nova faktiskt en del ärenden uträttade. Nya pyjamasar och andra kläder till lillan inhandlade, telefon utbytt, stövlar inlämnade för blixlåsreparation och sist men inte minst är nu biljetterna till Thailandsresan bokade! Antagligen till våra kära föräldrars förskräckelse...

A har en GoLive på jobbet som gör att vi inte kan åka så tidigt som vi ursprungligen hade tänkt, men den 17e februari bär det av åt sydöst enligt nuvarande plan. Vi har ju gjort en del långflygningar tidigare, men i och med att vi den här gången kommer att resa med en ettåring prioriterar vi kort restid och få byten ännu högre än tidigare. Vi kommer också att resa till ett ställe vi kanske inte hade valt i annat fall; Koh Samui. Det är närheten till sjukhus och möjligheten att köpa välling och sånt som har fått styra resmålet. Sedan kan vi alltid göra avstickare därifrån när vi väl är på plats och ser att allt går bra med Nova. "Dykön" Koh Tao är vi till exempel sugna på att vara ett tag på, den ligger ungefär två timmars båtfärd bort.

Till föräldrar och andra som blir oroliga när ordet "ö" dyker upp:
E & E har varit på Koh Tao ett par veckor med Thea och det gick alldeles utmärkt, det finns ett bra sjukhus där och naturligtvis kommer vi att ha med Novas flytväst för eventuella båtresor. Och det är ju ingen liten fiskebåt vi kommer att resa med heller, de tiderna är över (jag tror att alla -både vi, E & E och J & L - kände att det var sista gången vi reste med fiskebåt den gången vi reste från Phu Quoc till Vietnamesiska fastlandet under senaste Asienresan... den resan vill vi inte göra om. Huvva.)

Enligt de bokade biljetterna flyger vi med Thai Airways direkt till Bangkok, där det är en timmes väntetid innan vi kliver på planet till Koh Samui. Där landar vi kl 9 på morgonen, lokal tid. Totalt tar utresan kring 13 timmar. Då har Jonas och Lillis varit på plats ett par dagar och förhoppningsvis har de hittat en schysst strand som vi kan ha som bas, lagom lite turister men ändå nära till stad och sjukhus. Koh Samui är ju generellt sett ganska "turistigt" som jag har förstått det. Hemresan är bokad till den 28 mars och då är det aningen längre väntetid under transfern i Bangkok, med en total restid på 18 timmar. Med Thai kan vi också boka om biljetterna kostnadsfritt om vi skulle vilja resa hem tidigare eller senare, det är en fördel. Plus att servicenivån ska vara snäppet bättre på det flygbolaget än andra.

Som vanligt kostar ju Asienbiljetter skjortan, men man får påminna sig om att det å andra sidan är mycket billigare att leva där än på andra ställen dit flygbiljetterna kostar mindre. Så det går nog på ett ut. Asien är ju mycket mer prisvärt än till exempel västindien, dit är det både dyrt att åka och dyrt att vara.

Jag är iallafall mycket nöjd med att ha den här resan att se fram emot, det blir en härlig avslutning på min långa mammaledighet och framför allt blir det mysigt att få fem veckor tillsammans, hela familjen. Så nu gäller det att ta tag i vaccinationer, pass och annat som ska fixas i god tid. Packlistan har jag redan börjat på...

Sömntrubbel

Jag hade problem med att sova på förnatten och Nova hade problem med att sova den senare delen av densamma. Ingen vidare kombination. Klockan var nämligen närmare halv tre innan jag lyckades komma till ro och sen vaknade dottern mindre än två timmar senare. För egen del vet jag inte vad problemet var, men i Novas fall var det nog snörvel i näsan i kombination med en orolig mage som gjorde att hon hade svårt att komma ner i djupsömn igen. Vid 5:30 var både jag och A uppe och det tog ett blöjbyte, en näsdusch och en vällingflaska innan lillan somnade om på riktigt igen. Just nu har jag med andra ord en lagom dos grus i ögonen och ska alldeles snart dyka ner i sängen igen för en tupplur. Nova har precis inlett sin.

På agendan idag står en promenad till kontoret för att byta telefon, helt plötsligt slutade ett par knappar att fungera och nu går den visst inte att ladda heller. Två väsentliga funktioner på en telefon, kan man tycka. Så i skrivande stund är jag telefonlös och det känns läskigt. Jag har en misstanke om att det är dottern som har slemmat sönder den, hon lyckades lägga beslag på den vid något tillfälle under helgen.

Sedan ska jag gå förbi en resebyrå och prata Thailandsresa också, bara för att få lite mer kött på benen innan vi köper biljetter. Så får vi se om det blir en bokning via resebyrå eller om vi bokar själv på nätet. Men först mer sömn till zombien.

Helgrapport

Bandypuddingen i fredags var en trevlig historia. Nu blev det ju inte så mycket bandy för min del, jag och Nova stannade kvar medan resten gick på matchen, men desto mer pudding blev det när de kom tillbaka! Jag tog tre stora portioner, kompletta med mycket grädde och skivade bananer. Ingen skam i kroppen här inte. Och det var ju faktiskt min middag, mer eller mindre. Sedan bjöds det på whisky till efterrätt (Robin är värsta samlaren) och till och med jag som inte är någon älskare av drycken vågade mig på att smutta lite på ett glas.

Det är helt klart nyttigt att komma ur sin comfort zone lite nu och då och vänja Nova vid att somna någon annanstans än hemma i sin egen säng. Hon var glad och uppspelt över att vara på ett nytt ställe att upptäcka, men till slut slocknade hon i min famn framför Idol, ungefär en timme senare än hon brukar kojsa. Sedan vaknade hon vid halvtolvtiden och ville inte somna om. Då fick det räcka med socialt umgänge för föräldrarna och vi tog bussen hemåt.

Igår var vi värsta sjusovarfamiljen och sov till elva (jag och Nova var dock uppe en timma på morgonen). Resten av lördagen gick snabbt utan att vi ägnade den åt något särskilt. A beställde risotto och ädelostfylld kycklingfilé till middag och sedan tittade vi på "Die Hard 4.0" på TV, en film som borde ha klippts ned med åtminstone en halvtimme enades vi om. Säga vad man vill om Die Hard-filmerna, men man vet vad man får iallafall (= en hårdkokt Bruce Willis i hyfsat underhållande action).

Far och dotter har varit på Skansen idag i sällskap med Pelle och Olivia. Under tiden passade mamman på att göra roliga saker som hon har begränsad möjlighet att göra på vardagarna. Typ städa dotterns rum. Och dammsuga bort knastret på köksgolvet.

Bandypudding

I skrivande stund lagar jag en laddning barnvänlig köttfärssås. Det barnvänliga består i att jag inte steker utan kokar råvarorna, det är mindre salt i och dessutom mixar jag såsen lätt. I övrigt är det samma smaksättning som den köttfärssås jag brukar laga till mig och A. Fast lite mindre spicy kanske, jag häller ju Sambal Oelek i mycket jag lagar i vanliga fall. Dottern får en något mindre dos av det.

Dagens promenad blev visst en shoppingtur istället. Någon gång i månaden känner jag för att tillföra något nytt till Novas leksakspark och idag blev det en liten plocklåda och en Pixiebok. Nova har aldrig sett en plocklåda förut och tittade förbryllat på när jag visade hur man kunde stoppa in de fyrkantiga klossarna i det fyrkantiga hålet. Sedan tog hon en kloss och bankade den hårt mot locket. Hon är inte särskilt raffinerad än, lilla älsklingen.

Tidigare idag ringde Lillis och undrade hur det gick med vår Thailandsresa (underförstått: har ni fått ändan ur än, era slöa jäklar?!) Hon och Jonas har redan bokat sin resa i februari. Så jag och A måste boka resan i helgen, annars kanske det blir svårt att få en direktflight. För några 12 timmar på Charles de Gaulle i Paris mellan flighter vill vi icke spendera den här gången. Det var outhärdligt när det bara var jag och A och det är inget jag vill uppleva i sällskap med en ettåring.

Apropå Asien har jag på mig mina Rock Republic idag (= jeans, för er som inte är bekanta med fru Beckhams designbravader), inköpta när vi var i Bangkok senast. Nova tycker att broderierna på bakfickan är fantastiskt spännande. Lite nu och då kommer hon smygande, reser sig upp mot mitt ben och sträcker sig allt vad hon kan för att nå broderierna. Men det gör hon ju inte, lilla sötnosen, så då sätter jag mig på huk ett tag medan hon pillar på bakfickan och ser väldans nöjd ut.

Ikväll ska vi på Bandypuddingskalas. Jodå, ni läste rätt. Maria och Robin har inbjudit sina vänner till ett ambitiöst kvällsschema innehållande chokladkokning och smörgåsbredning, bandymatch mellan Hammarby och Sirius på Zinkensdamm och efterföljande chokladpuddingsätning. Personligen är jag mer för pudding än för bandy så jag och Nova skippar nog bandydelen och stannar kvar i deras lägenhet medan övriga fryser häcken av sig på Zinken.
Ja, jag säger då det. Det är bara på Söder som de kan hitta på något som Bandypudding. Bara på Söder.

Aatjooo

Efter en dag med tråkiga mamman räcker det tydligen med att roliga pappan kommer hem och säger "Aatjoo" för att det ska vara fantastiskt kul...

Kastrullsymfoni

Idag har vi mest bara varit hemma och skrotat. Det har varit kallt och småduggat ute. En tur till mataffären på eftermiddagen var det mest äventyrliga den här dagen kunde bjuda på.

Öppna förskolan här på Kungsholmen har bara öppet fram till lunch på måndagar och onsdagar, på eftermiddagen är det en babygrupp där. Även om Nova precis kvalar in under den övre åldersgränsen är hon ju rörlig för sin ålder så det känns som att det passar bättre att gå på den "vanliga" öppna förskolan när det är äldre bebisar där och jag slipper hålla henne från att klättra över småpyren som varken kan sitta eller krypa än.
Igår efter lunch var vi där i två timmar.

På förmiddagarna stannar vi bara hemma än så länge, hon sover ju mellan 9 och 10 ungefär och innan dess hinner vi inte med så mycket helt enkelt.

För att lilla fröken inte skulle förgås av tristess under dagen fick jag plocka fram lite skrammel att roa henne med.

Men dagen blir låååång när vi bara är hemma, tack och lov kom roliga pappan hem vid 18.

Sen tupplur

Idag slant jag lite med sovrutinerna. Det började med att Nova vaknade efter bara en halvtimmes sömn på eftermiddagen, när hon normalt sover upp mot två timmar. Följaktligen var hon ganska trött framåt 16 och jag tänkte låta henne sova en kortis då. Det gick snett när jag själv la mig på sängen för att vila medan hon sov och vaknade först 1,5 timme senare när dottern ropade inifrån sitt rum.

Resultatet kan skådas nedan. Liten tjej som inte alls var trött när hennes normala sovtid inföll. Hon ville hellre sitta i soffan med mamma och titta på "Sveriges fulaste hem". Mer än två timmar senare fick vi henne äntligen i säng.

Söndag och Fars Dag

Igår blev det sent. Pontus och Linda åkte vid tolv och sen var ju A bara tvungen att titta på fotbollsmatchen han spelat in, så klockan blev framåt två innan hela familjen sov. Dottern vaknade 07:30 och tack och lov var det As tur att underhålla henne på morgontimmarna. Själv somnade jag om och sov till klockan 10, då Nova vaknade efter sin morgontuppis. A fick sova ett par timmar efter det. Klockan hade med andra ord slagit lunch innan alla var uppe och färdigsovda idag...

Då tog vi iallafall vagnen och gick ut i höstvädret. Det blev thaibuffé på Rörstrandsgatan till lunch och sedan gick vi neråt stan för att kolla på lite kläder till A. Hemma igen efter 17 och just nu badar A och Nova medan jag knattrar på tangenbordet. På vägen hem hyrde vi "Änglar och Demoner", så det är planen för kvällen när dottern kojsat.

Såhär på Fars Dag hade jag och Nova ordnat en liten överraskning till A, som han får den 19 november. Då ska Nova vara hos sin faster på kvällen och mamman och pappan ska få några barnfria timmar att roa sig på. Men vad vi ska göra är hemligt än så länge... trots att A är väldigt nyfiken.

Och så skickar vi såklart en hälsning till både morfar och farfar och hoppas att de har haft en toppendag!

After work och barnvakt

Det blev en person, och det var jag, som blev utsläppt igår kväll för att afterworka med kompisarna och representera familjen. A fick hålla ställningarna här hemma.
Vi var typ 12 stycken som först tog ett glas vin på hotell Anglais för att sedan glida tvärs över gatan till Vapiano och inta pizza och pasta där. Sällskapet var som vanligt trevligt och det var skönt att få komma ut några timmar och göra vuxensaker. Att jag dessutom fick klä upp mig lite, vara sminkad och till och med ha parfym och örhängen på mig var ett plus i kanten. Jag är tacksam för enkla saker nu för tiden...

Jag var fortfarande hes, sådär hes så det lät som att jag inte gjort något annat än att rökt cigarr och druckit whisky hela veckan, och det var nog inte helt lätt för bartendern att höra vad jag sa. Den slutsatsen drog jag efter att ha fått ett glas Pinot Grigio när jag hade beställt en Pink Mojito. Men till slut fick jag min rosa romdrink och jag fick dessutom behålla vinet så det är kanske värt att sätta i system ...?

Strax efter ett var jag hemma och  kraschade ner i sängen utan att vare sig sminka av eller borsta tänderna, jag ville bara sova. Tyvärr blev det inte många timmars vila... naturlich vaknade Nova ovanligt tidigt, 6:30, och autopiloten gick på innan jag ens hann reflektera över att A kunde ta henne istället. Det var alltså en rätt trött mamma som låg på golvet och lekte imorse. En rätt trött dotter också för den delen, för hon kroknade framåt 8 igen.

I skrivande stund har vi faktiskt två små trynen som ligger och sover här hemma. Nova i sitt rum och Thea på sängen i vårt sovrum. Vi har barnvaktat Thea sedan tolv så att E & E ska få gå och luncha och gå på thaimassage på Emils födelsedag. Det går över förväntan än så länge! Thea har inte varit ledsen en enda sekund. Vi har läst böcker och pysslat med leksaksspisen.

Dockan Maja (eller var det Ida?) får det varmt om rumpan

Ikväll kommer Pontus och Linda över på middag, så snart blir det till att dra på sig förklädet och slänga ihop något på spisen. Det blir antagligen lax, rostad potatis och rotfrukter samt en kall sås som innehåller syltad ingefära och vitlök. Jag är dock helt tom på efterrättsidéer... jag kanske ska göra den där goda blåbärs- och citronkolasåsdesserten Elin gjorde för ett tag sen...?
Jag får lägga en funderare på det.

För lite livsnjutning

Det har varit alldeles för lite livsnjutning och alldeles för mycket snuva och bajs i de senaste inläggen. Men nu är det äntligen fredag! Planen för kvällen var ursprungligen att Novas farmor och farfar skulle komma hit och barnvakta medan jag och A skulle få gå på after work, något som vi inte gjort tillsammans på år och dag. Inte på ett riktigt uteställe iallafall. Tråkigt nog har Bosse blivit krasslig så vi får se hur vi organiserar om oss inför kvällen, om det blir 0, 1 eller 2 ur familjen ansluter till kompisgänget. Emil fyller nämligen år imorgon och istället för att ha kalas hemma har han valt att köra en "födelsedagsafterwork".

Planerna för resten av helgen är också tämligen lösa, eventuellt kan det bli middag med något kompispar här hemma på lördag.
Hur som helst blir det nog mest soft hela helgen.

Täbbt

Att vara täppt i näsan har sina för- och nackdelar när man är hemma med bebis. Å ena sidan blir blöjbyten och vällingavsmakning en mycket behagligare historia. Å andra sidan höll Nova på att få ta sin morgontuppis med en smällfull bajsblöja. Och då gjorde jag ändå en mama-sniff i baken på henne först, utan att märka något. Konstigt, för såå himla täppt känner jag mig inte ändå.

Jag är faktiskt lite småpurken

Jag tyckte att A kunde försöka sluta några minuter tidigare nu när jag inte är helkry. I normala fall kommer han hem klockan 18.
Utfall: att ta ledigt två dagar för att spela tennis i Madrid går uppenbarligen bra, men när det gäller att slita sig från jobbet strax efter fem för att hjälpa sin hängiga sambo att bära hem grejer från mataffären... nä, det går tydligen inte.

Pills or no pills?

På något underligt sätt lyckades jag och A ta oss i säng innan 22 igår. Det har inte hänt på flera månader.

Först tänkte jag att jag inte skulle ta något "knark", jag tar sällan ens en huvudvärkstablett om jag inte känner att det verkligen behövs. Det är bra att veta hur sjuk kroppen är och lite feber är bara bra för tillfrisknandet, resonerar jag för det mesta. Men sen insåg jag att det kan vara läge att se till att få en god natts sömn (så god den nu kan bli med bebis) och proppade i mig både huvudvärkstablett, nässpray och hostdämpande. Konstigt nog hade jag svårt att somna trots att jag borde ha varit svimfärdig av trötthet. Jag kanske var övertrött.

Men jag lyckades nog få nästan 8 timmars sömn inatt (och "bara" 3 springa-över-till-Novas-rum-och-plutta-i-nappen-tillfällen), så idag känns det bättre. Dottern var feberfri igår kväll redan.
Idag ska vi se till att ta oss ut i friska luften en sväng, det kan behövas.

Piggare... Not!

Bara för att jag skrev att både jag och Nova var piggare i föregående inlägg har friskhetskurvan pekat neråt under dagen. Jag känner mig trött, frusen, har ont i kroppen och misstänker att jag har feber. Nova har också blivit sämre sen imorse (men hon är fortfarande piggare än igår). Just nu sover hon sin tredje tupplur, men det har varit mycket gnäll och stök för att få henne att sova trots att hon varit jättetrött. Lillan vill inte äta vanlig mat heller, men välling, gröt och youghurt kan jag få i henne.

Nu väntar jag mest på att A ska komma hem, det är inte helkul att vara ensam hemma med gnällig bebis när jag helst skulle vilja ligga nerbäddad i soffan och glo på TV.

Piggare

Uuh, Nova har vaknat typ en gång i timmen även denna natt, med början innan jag ens hade somnat på riktigt. Förvisso blev det ett väldigt sent insomnande eftersom A kom hem från sin tennisresa någon gång framåt ettsnåret.

Dottern är iallafall piggare och svalare idag även om hon fortfarande är något blank på ögonen. Tempen visade på 37,6 på morgonen. Själv är jag fortfarande hes och det känns som att det är något i lungorna, men inte speciellt ont eller så. Mest irriterande.

 Lite hängig vid middagen igår...

... men idag är lekmaskinen igång igen.

Tre nätters dålig sömn börjar kännas nu och jag hade sett fram emot en skön förmiddagstupplur samtidigt som Nova vilade, men eftersom dottern beslöt sig för att bara sova 40 minuter nu på morgonen blev jag snuvad på den. Jaja, ny chans i eftermiddag. Tills dess får ett glas Berocca duga.

Jag misstänker att A inte känner sig speciellt utvilad heller så vi får väl anstränga oss för att kojsa tidigt ikväll.

Småkrassligt

Helgen har gått i ilfart och plötsligt var det dags för oss att vinka av mamma på tågstationen vid halv tre idag. Nu dröjer det till jul innan vi ses igen. I normala fall är två månader ingen lång tid, men med bebis hinner väldigt mycket hända på den tiden.

Det har iallafall varit supermysigt att ha mamsen här (trots att hon tvingade mig att städa kylskåpet idag) och skönt att lägenheten för en gångs skull är renare när A kommer hem än när han åkte. Som A uttryckte det vid något tillfälle: "Flera av våra kompisar har städerskor, men vi har din mamma". 

Uschligt nog har vi blivit småkrassliga under dagen, lite ont i bröstet för min del och Nova har haft 38-39 graders feber. Det förklarar nog också varför hon vaknade varannan timma under hela natten. Både Thea och Elin har varit febriga i slutet av veckan och småtjejerna slemmade ju på samma saker i onsdags så det var väl ingen högoddsare att vi också skulle åka på något.

Pratade alldeles nyss med A som precis landat på Arlanda, planet var 50 minuter försenat. Han kommer antagligen inte att vara hemma förrän framåt 01. Med tanke på det och att Nova slocknade halv sju misstänker jag att det kommer att bli en tuff morgon för min del...