Trädgårds- och lusfix

I fredags var sista dagen på förskolan inne i stan för tjejerna. Vi hämtade dem tidigare än vanligt för att hinna med att plocka ihop alla saker och lämna en liten "tack och hejdå"-present i personalrummet. Freja är för liten för att förstå att hon inte ska tillbaka och Nova är fortsatt mest oberörd över att lämna alla kända ansikten där. Vid läggningen ikväll sade hon dock att det känns "konstigt" att inte gå dit imorgon, men verkar mest se fram emot det nya som väntar.

Fredagkväll hemma i soffan. Ante tvingade mig att lyssna (eftersom jag vägrade titta) på Idol. Sen fick jag inte titta färdigt på "Walking Dead" eftersom han halvsovit sig igenom större delen av avsnittet och därmed inte ville se slutet då han missat allt.

Dagen därpå blev det badhusbesök för Ante och Nova på förmiddagen medan jag och Freja raskt stegade ner till Sollentuna centrum för att inhandla middagsmat och födelsedagspresent. Efter lunch åkte vi in till stan. Jag och Nova gick på kalas i Grubbensparken medan Ante hämtade upp sina föräldrar och drog tillbaka hem för att få hjälp med trädgårdsfix.

"Leta bokstäver med strut på huvudet". Inte så lätt.
Hemma i huset igen lagade jag middag till svärisarna som varit flitiga med trimmer och gräsklippare på eftermiddagen och sen gäspade alla ikapp i värmen från den öppna spisen efter ett glas rött. Iallafall jag.

Samma kväll kom oroväckande rapporter från E&E om löss och mycket riktigt var även vi drabbade när jag började kolla noggrant i barnens hår imorse. E&E hade lusmedel över så det var bara att sätta igång att avlusa mig och barnen. Min sambo hypokondrikern tog en kur han med trots att inga löss med normala överlevnadsinstinkter skulle välja att hoppa över till hans korthåriga och fjuniga hjässa.

Som tur är har vetenskapen gått framåt och det finns numera medel som verkar på 15 minuter. Medlet består av silikon och oljor och förutom att kväva lössen och hämma utvecklingen av gnetter (lusägg) så ger det en skön rockabillylook. Freja demonsterar.


Lätt jobbigt för mig med långt hår (och som normalt sett undviker hårprodukter med silikon, har knappt schampoon hemma som biter på skiten) att tvätta ur dock och jag lär gå omkring och se flottig ut ett par dagar nu.

Bajsinlägg

Husägarlivet börjar bra.
Igår kväll upptäckte Ante att vi hade en sjö av avloppsvatten (med tillhörande floaters) i duschutrymmet samt i ett förråd i källarvåningen.

Nu när alla rör på bottenvåningen är bytta pallade inte stammarna i källaren trycket och det verkade vara nån form av stopp nånstans. När det var fullt blås uppifrån (som t ex när jag duschade en halvtimme igår kväll. Rent hypotetiskt skulle eländet ha kunna uppstått då alltså, men självklart är det inte mitt fel) så trängde icke-önskade saker upp ur avloppen i källarvåningen. Brrr. Tur att det är Ante som är bajsansvarig i den här familjen.

Som tur var fick han tag på ett par riktiga hardcore-bajsmän som med kort varsel kunde komma och trycka stammarna nu på förmiddagen. Proppen borta, slutet gott. Nu kan vi använda toalett och dusch igen.

Jag avstår från att illustrera det här inlägget med foton från förödelsen i källaren (jag har ändå inga eftersom jag vägrat sätta mina små fossingar där nere sedan det hände) utan avslutar med ett foto på tankfull Nova från morgonens pendling istället.

Steg för steg i huset

Nu har vi bott i huset i mer än en vecka och vardagen börjar så smått flyta på. Det har varit en hel del att pyssla med i veckan, men nu har flyttkartongerna packats upp eller får finna sig i att stå och vänta på bättre tider i källarvåningen. För precis en vecka sedan hade vi varken diskbänk eller diskmaskin, men det har varit byggare här mer eller mindre varje dag medan vi varit på jobbet och varje dag har något kommit på plats. Jag gjorde vågen när vi äntligen hade rinnande vatten och diskmaskin i köket på onsdagkvällen, rätt nyttigt att få uppskatta basala bekvämligheter som man normalt sett tar för givet. Nu är det i stort sett bara fönstren och fönsterbrädorna som saknas och de planeras att komma i nu i veckan. Efter det kommer bottenvåningen att stå färdig. Det där med tavlor, hyllor på väggarna och annat lull-lull får komma i sinom tid.

Så i skrivande stund bor vi i en väldigt stor tvåa, kan man väl säga. Med källarvåning. Jag och Ante har inrättat en sov- och garderobshörna i vardagsrummet och tjejerna delar på det lilla arbetsrummet.

Rejält vardagsrum, tur det. Här låg kök + ett sovrum tidigare.

Elda lite i köket, fd vardagsrummet, på lördagkvällen

... blev elda MYCKET. Pyroman-Ante eldade på så att vi var tvungna att öppna fönstren och våra middagsgäster, grannarna E&E, argumenterade om vem som skulle tvingas sitta närmast öppna spisen. Han har uppenbarligen saknat att få elda under denna varma sommar.

Vitt badrum, som allting annat. Varannat boende kör vi färg på väggarna och varannat vitt. Nu är vi i en vit fas. Åtminstone tills vi hunnit kontemplera över tapeter och färgkoder.

Vår vildvuxna trädgård. Det syns inte, men det går faktiskt en villaväg där längs högersidan.

Det där med att pendla har också kommit hyfsat på plats. Kring 8 är vi ofta på väg ut genom dörren, vilket verkligen inte var fallet när vi bodde i stan. Då satt barnen fortfarande och åt frukost. De flesta dagarna har vi åkt bil tillsammans in till stan hela familjen, men när jag lämnar eller hämtar tar jag och barnen pendeln. I bästa fall har jag kring 35 minuter från dörr till dörr med tåget. Men då går jag i och för sig ca 10 minuter till pendeln och ca 10 minuter från T-centralen till förskolan/jobbet, så där finns ju effektiviseringsmöjligheter. Väskan är alltid packad med mellanmål och Ipad för att kunna fördriva kvarten mellan T-centralen och Sollentuna, om barnen inte skulle vara nöjda med att bara sitta och titta sig omkring, vill säga. Nova sparkcyklar och Freja åker vagn. Men självklart blir det bättre när barnen nästa vecka börjar på förskola här i krokarna. Just nu går det väl an att frakta dem in till stan, men jag fruktar gråa dagar med snöblandat regn, och slask och inställda tåg inte alltför långt från nu. Brrr. Nä usch, det blir skönt för både oss och dem att slippa pendla in till stan, även om det känns tråkigt att lämna den lilla förskolan på Kungsholmen som vi levt med de senaste fyra åren och som vi varit väldigt nöjda med, trots stundom hög personalomsättning. Dessutom blir det bra för Freja och Nova att lära känna andra barn från närområdet. 

Det är bara att hålla tummarna att inskolningen nästa vecka och tiden därefter går bra (bara att ställa in sig på ett par stökiga nätter vid omställningen), sedan kan livet härute falla på plats på riktigt. Då spelar det mindre roll att det kommer att ta många långa veckor innan övervåningen står färdig. Vi har inte ens fått bygglov än och det kan dröja ett par veckor till. Men en höst i vår hus-tvåa fixar vi.

Ovanlig vardag

Vardag för mig innebär återgång till rutiner och ett "normalliv" och det behöver inte vara något negativt med det. Det är omväxlingen som är det fina i kråksången och jag gillar verkligen konceptet med säsonger. Så här års avslutar vi sommarlivet med strandhäng, grillmiddagar och stugliv och välkomnar hösten, strukturerade dagar, comfort food och ett mer bekvämt boende. Omväxling. För hur fantastisk sommaren än har varit kan det vara rätt skönt att efter sex veckors barfotaliv komma tillbaka till stan, till barn på förskola, klackskor och latte framför jobbdatorn.

Tyvärr så var det ju det där med att vi faktiskt inte återvänder till stan just det här semesterslutet utan istället är temporärt hemlösa i väntan på att husets bottenvåning ska stå inflyttningsklar. Så att avsluta sex veckors semester, med den separationsångesten från stugan och från fria dagar som det faktiskt ändå innebär och sedan inte ens ha ett hem är inte jätteroligt. Men det funkar. Och speciellt som vi har förmånen att kunna ockupera E&Es hus, eftersom de fortfarande är ute på Vätö en vecka till. Tack vänner!

Nu får vi ju testa på hur det kommer att vara när väl flyttar in i huset eftersom E&E bor på samma gata som vi kommer att göra och jag kan redan säga att det känns meckigt att pendla med barnen. Fast det är väl också en vanesak. Vi har inte fått plats på någon av de förskolor vi sökt i Sollentuna än så tills vidare går Nova och Freja kvar på sin gamla förskola. Den ligger alldeles i närheten av där jag jobbar på Kungsholmen så på så sätt funkar det relativt ok för mig, men det är en helt annan sak att ha med barnen på pendeln än att åka själv och det känns inte schysst att de ska behöva åka 30-40 minuter enkel resa varje dag. Tidigare har jag tänkt att det är bättre att de går kvar på sin nuvarande förskola till dess att vi får plats på någon av de förskolor vi ställt oss i kö till, men efter bara två dagar börjar jag fundera på om det inte är bättre att de börjar någon annanstans här i närheten, även om det bara är kortsiktigt.

Men snart kommer vi iallafall att kunna flytta in i huset, förhoppningsvis redan nu i helgen. Då ska bottenvåningen som sagt vara i stort sett färdig. Det som ska göras efter det är byte av fönster och så väntar vi på diskbänken, som ska levereras under nästa vecka. Övervåningen väntar vi fortfarande på att få godkänt på bygglovet. Månde jobbveckan gå fort! Det kliar i fingrarna över att få sätta igång och boa in oss, även om det blir lite temporärt innan vi har en övervåning.

Och så några foton från sista semesterveckan:

Freja kör St Tropez-style
Grillmiddagsgrimaser hos S&P på Alstigen

Jag och Ante var i Gävle på 40-årsfest i lördags. Utan ongar och sov på hotell.

Sommardagar

Som omväxling vaknade vi till hällregn och åska imorse. Rejäl åska. Blixten slog ner kanske hundra meter bort och knallen väckte barnen vid halv nio. Det ska alltså till ett blixtnedslag för att få upp de små sjusovarna ur sängen.

Vi har varit på Vätö i över två veckor nu och det har bara kommit regn en gång tidigare som välbehövligt avbrott till strålande sol och konstanta temperaturer mellan 26 och 28 grader. Till och med jag tycker att det är njutbart i havets 22 grader och barnen badar och simmar såklart som aldrig förr.

Strandens nya flytbrygga med hopptorn är ett spännande utflyktsmål som de stora barnen vill simma ut till flera gånger varje dag. I sällskap av föräldrar såklart. Än så länge har Nova behövt någon form av support till de länge simturerna, men väl ute där hoppar hon från bryggan och simmar runt flotten utan hjälp av vare sig simpuffar eller den "simflytväst" vi köpte på Kreta förra året. Ante har lovat att hon ska få testa att simma hela vägen utan puffar nästa gång de simmar. Antagligen imorgon eftersom metrologerna pratar om att det kan bli årets varmaste dag då...

På väg till stranden

Mamman kommer efter med fullpackad vagn.

Ante har som vanligt svårt att låta bli att bygga något och i år är det terrassen som fått sig lite kärlek i form av en utbyggnad. Det höll dock att gå på tok när han förra helgen fick en sågflisa i ögat och jag var tvungen att skjutsa in min mer eller mindre halvblinde Byggare Bob till ögonsjukhuset i Stockholm dagen därpå. Men han klarade sig undan med rena förskräckelsen och en rispad hornhinna (och lär använda sina skyddsglasögon mer flitigt framöver).

"Nya" terrassen på kortsidan av huset (som på den här bilden saknar de sista horisontella bräderna i "väggen" som Ante satte dit igår). Nu saknas bara lite trappbyggande så är den färdig.

Lättad byggare som fått skräpet avlägsnat från under övre ögonlocket.

En alldeles vanlig dag sover familjen till halv nio-nio, äter frukost i sakta mak och skrotar omkring på hemmaplan. Efter lunch packar vi väskorna och går ner till stranden. Ibland tar vi med maten ner, men om man väl kan lita på att solen kommer visa sig hela dagen är det rätt skönt att äta lunch sittande på stolar under parasollets skugga istället för på en picknickfilt. (Ante är overkligt ovig och det är till och med smärtsamt för åskådarna när han försöker hitta en bekväm ätställning på marken.)
Nere på stranden har vi oftast sällskap av E&E och S&P med barn. Sofia är jobbarkompis till Elin och de köpte stuga här ute i våras. Deras dotter Ella är född samma år som Nova och så har de en liten Edvin som är 15 månader. Efter ett par sköna eftermiddagstimmar med strandhäng drar vi oss upp till stugan igen och grillar middag. Ibland sanerar vi barnen i den lilla blå IKEA-baljan på terassen framåt kvällen.

Chillar lite

Smultronplock med fjärilshåven i beredskap. Nova är väldigt intresserad av allehanda kryp just nu och har flera glasburkar som brukar få hysa temporära gäster i omgångar. Hon är duktig på att fånga fjärilar utan att skada dem och håller dem oftast bara en kort stund i burken innan de släpps fria igen.

Grillmiddag hos E&E. Ongarna kollar film och äter lördagsgodis...
... och föräldrarna dricker bubbel.
Stora tjejerna var på sommarläger på en 4H-gård två eftermiddagar i slutet av veckan och fick mata djur, pyssla, åka traktor och rida, bland annat.
Mammorna spenderade en dag i Norrtälje med att äta finlunch och shoppa.
Och så trillar dessa ljuva sommardagar på alldeles för snabbt med sol och bad, fjärilsfångande och grillning. Nu bara ett par stycken kvar innan vi måste vända kosan mot stan och förskola och jobb. I magen en lätt känning av ångest över att semestern snart är slut och hjärnan har redan börjat förbereda sig på höstens utmaningar. Jag märker att tankarna har börjat snurra och fara åt jobbhållet om jag någon gång har svårt att sova. 
Men ännu återstår en vecka! Och det verkar som att det blir med fortsatt finväder denna fantastiska sommar.  Vi njuter vidare ett tag till.