Två generationer påskkärringar

Precis när vi skulle påbörja projekt påklädning och ge oss iväg i torsdags morse erinrade sig Mamman att det nog var någon form av påskfest på förskolan på Skärtorsdagen. Snabb avstämning med dottern om hon hade lust att klä ut sig och fram med sminkväskan medan jag berättade om när jag själv var liten och gick påskkärring på den lilla byn där jag växte upp. Jag och en kompis kuskade runt byns alla hus iförd full mundering med huckle, förkläde och kvast och delade ut hemgjorda påskkort. Inkasserade slantar och godis lades i kaffepannan.

Just de där häxattiraljerna bekymrade Nova, vi har ju varken kvast eller kaffepanna här i lägenheten. Och gosekatten var ju tyvärr förkyld och ville inte alls följa med till förskolan, enligt dottern. Men vi enades om att den vita IKEA-musen var ett fullgott substitut som häxkompanjon.

På utvägen försökte den lilla påskhäxan övertyga mig om att sopen som står innanför fastighetsporten skulle vara ett utmärkt fordon för henne, men jag lyckades avstyra det hela med att övriga boende i huset nog inte skulle uppskatta det tilltaget (inte för att jag nånsin sett nån använda den där sopen, men ändå).

- "Okej mamma, då får väl ståbrädan vara min låtsaskvast istället." Skönt att hon bara gillar läget ibland, vi har argumentationer så det räcker och blir över varje dag ändå.

Nova

Jag

Mulle Meck

Fint väder idag, men faktiskt lite småkallt med tanke på att solen har skinit och termometern visat på ett par plusgrader.
Vi bestämde oss iallafall för att köra en uteaktivitet för att med hyfsat gott samvete kunna stänga in oss på nåt museum eller liknande imorgon när vädret ska bli ännu kallare och molnigare, om man ska lita på prognosen.

Mulle Meck-parken i Solna fick det bli, full av små byggnader och kuliga mekiga saker att utforska för de små. Antagligen ännu roligare, åtminstone för småfrusna föräldrar, när isslasket på marken försvinner och det blir varmare. Det är en del träd som skuggar i själva parken och den lilla värmen som solen gav ifrån sig  hittade inte riktigt in där idag. Det som är så skönt med Ante är att vi är helt samstämda i hur länge vi pallar med sådana här aktiviteter. Efter 1,5-2 timmar är vi helt färdiga och redo för nya utmaningar, om man säger så. Nova skulle såklart ha kunnat stanna ett par timmar till, tur att det är föräldrarna som (för det mesta) bestämmer i den här familjen.

I labyrintens mitt.

Ner för landning i Thailand.

Äta macka med stekt ägg och varm blåbärssoppa utomhus. 
Hur gott som helst.

Sedan hade vi turen att få promenera upp till svärföräldrarna och bli bjudna på middag.

Så här glada blir vi då.

Långfredagstomt

I motsats till gårdagens trängsel i mataffären var Kungsholmens gator märkligt tomma vid halv nio imorse. Även runt strandpromenaden lyste både löpare och flanörer med sin frånvaro. Men visst, jag var inte helt ensam om att ta en morgonjogg, även om det ser ut så på fotona. Det är nog så att Stockholmarna åker nån annanstans under själva påskhelgen. Själva stannar vi kvar i stan i år.

Daglivs

... fick stå för middagsinspirationen när jag fick span på färska räkor till bra pris vid morgonens shoppingtur. Två dagar av tre tar jag en sväng förbi och handlar där på vägen hem från dagislämningen. Stora dottern, som inte bara ogillar räkor utan nästan är rädd för dem, beställde en pasta Carbonara. Det är nya favoriträtten som till och med föredras framför makaroner och korv numera.


Tidigare på eftermiddagen var jag dock aningen korkad när jag beslutade mig för att ta ytterligare en sväng in för att köpa godis och ett par andra saker. Klockan 17 på en av Stockholms största matbutiker är hell hour vilken dag som helst i veckan, men dubbelt så illa sista dagen innan påskhelgen, det borde jag ha hajat. Först när jag kommit in och placerat mig på godisavdelningen förstod jag hur mycket folk där var. Inte så roligt när man har barnvagn och knappt kan ta sig varken framåt eller bakåt utan att köra på X antal personer och kasta ur sig ett par "ursäkta" till höger och vänster. Jag fick vänta typ 10 minuter på att få greppa en godissked och när jag väl lade vantarna på en skyfflade jag snabbt ner ett halvt kilo smågodis och plöjde mig sen ut från dårhuset. Pust.

Men jag uppskattar ändå mitt Daglivs och oftast är det mest pensionärer där när jag vanligtvis handlar på förmiddagarna. Mataffären är knappast en av Stockholms billigaste längre, men utbudet är enormt och fräscht och dessutom kan man handla med scanner, vilket gör att handlingen tar typ halva tiden än tidigare. Och efter den omfattande ombyggnaden som precis avslutats är det rymligare för oss vagnburna och schysstare att handla deli och frukt och grönt.

Nej, jag är inte sponsrad av Coop. Jag bara gillar när det är ordnüng och reda på paprikorna.

Onsdagsöverraskning

En sån här trevlig överraskning väntade utanför dörren när jag kom hem efter dagens dagishämtning:

Tack kära moster E för blommorna! Jag kan tänka mig att vi gör en tradition av det, ok? Blomleverans varje onsdag blir så bra så.

Sen fixade jag och Nova ett ris. Fördelen med att köpa påskpynt såhär "sent" är att det var halva priset på krafset. Nackdelen är att det inte direkt fanns något utbud att tala om... men det blev iallafall färgglatt. Och pyntigt.

Lattedag

Veckan inleddes på bästa sätt med härligt marsväder och jag fick äntligen den där utomhuslatten i solen.

Och visst en liten kaka också, dagen till ära.

Sällskapet var C (som jag känner via P&P) och lille B, jämngammal med Freja sånär som på tre dagar. Efter fikat på Vurma promenerade vi hem hit, gav bebisarna lunch och fortsatte kaffedrickandet på hemmaplan innan det var dags för dagishämtning.

En trevlig och soft mammalattedag som det är alldeles för få av den här omgången föräldraledighet.

Tidens tecken

Ingen aning om vad jag knåpade ihop i papper när jag var fyra år, men det var iallafall inte en laptop...

7,5 månad

Jag var väldigt mycket duktigare på att bevaka Novas utvecklingsmässiga framsteg och författa månadsrapporter över dem än vad jag är den här gången. Med Freja är det mer att man av en händelse upptäcker att "Oj, så du kan sitta nu? Vad bra." Och det beror väl dels på att hon är nummer två och att jag inte ser fram emot nästa utvecklingssteg på samma sätt som med Nova och dels känns det som att hon själv är en mer maklig personlighet än vad Storasyster är. Nova hade mer motoriskt bråttom. På ett område  ligger dock Freja före, hon håller just nu på att få sin första tand i nederkäken. Nova var ju en tandlösing ända till efter sin ettårsdag.

För ett par veckor sedan började Freja kunna sitta själv "på riktigt", det vill säga utan att se ut som en fällkniv. Hon kan sitta på golvet ganska långa stunder, men ramlar förr eller senare på sidan och därför bullar vi fortfarande upp med kuddar runt omkring henne för att mildra fallet. Liggande på golvet är hon rätt rörlig numera, snurrar runt och undersöker grejer och tar sig kortare sträckor på något mystiskt sätt. Rätt vad det är kan jag hitta henne längs väggen pillandes på en sladd eller halvvägs under soffbordet. Hon gör även ansatser att knuffa sig upp på alla fyra.

På äventyr med syrrans Pippi-docka
Det sovs numera två gånger om dagen, i allmänhet blir det 1-2 timmar på förmiddagen och 30-40 minuter på eftermiddagen. Systrarna delar ju rum och Freja brukar oftast gå och lägga sig något före Storasyster, vid 19-19:30 någon gång. Hon har ett nattligt sömnbehov om ungefär 12 timmar och hon skriker till efter nappen åtminstone någon gång under den tiden. Precis just nu är hon inne i en mindre rolig period när hon ibland kan vakna till en kortare stund ett par timmar efter att hon lagt sig, skrika efter nappen var och varannan timme under natten och även vilja ha en flaska mjölk eller välling vid fyrahugget på morgonen. En bra natt kanske hon skriker till någon enstaka gång på småtimmarna bara.

Freja äter oftast två riktiga mål mat om dagen (plus gröt eller välling till frukost och 1-2 mellanmål), men ibland blir det välling eller gröt till "middag" när det kör ihop sig och vi inte får till någon bra rutin kring ätandet och sovandet. Hon äter med god aptit och gillar både hemlagat och burkmat.

Liksom sin Storasyster har Freja helt klart en egen, bestämd vilja och kan högljutt utrycka den om det skulle behövas, men i allmänhet är hon bara en ovanligt glad och nöjd bebis som mest bara hänger med i familjecirkusen.

Helgens HCHF-mat

Under veckorna försöker jag och Ante dra ner på kolhydraterna. Vi kapar bröd, pasta, ris och liknande och äter mer grönsaker i olika former istället. För att vi mår bra av det, helt enkelt. Samtidigt är de ju ofta så himla smarriga de där små kolhydratsrackarna och det skulle kännas tråkigt att aldrig få njuta av en rostad macka med marmelad eller en kladdig pasta och därför är vi "något" mer liberala, ehrrrm, under helgerna. Speciellt vad gäller middagarna. Då är det ofta mer High Carb, High Fat som gäller.

Igår hade vi fredagshäng med M & M här hemma och det blev småplock i spansk anda; stora oliver, manchego, serranoskinka, småchorizo, potatistortilla (köpt) och så svängde jag ihop två sorters munsbitar på ugnsgrillade baguetteskivor; en variant toppad med champinjoner stekta i vitlök med tryffelolja, parmesan och bladpersilja och den andra toppad med café de paris-sås, fläskkött och grillad paprika. Därefter en efterrättsorgie i kladdkaka, vispgrädde, glass, maränger och topping. Jag mår lite lätt illa när jag tänker på det. Men den halvfärdiga bebisen i Ms mage simmade antagligen nöjt runt och lade på sig lite extra.

Och så drack vi bubbel. Vi köper sällan riktig champagne utan nöjer oss med cava eller liknande. Pongracz för strax över hundralappen gillar vi.

Idag fick Ante bestämma vad som skulle stå på lördagsmiddagsbordet och han valde en gammal klassiker; Nachostallrik de luxe. De luxe för att varje nacho är färdigpreppad och gratinerad med salsa, köttfärs och ost. Bara att svischa ner i en klick guacamole på vägen till munnen. Syndigt gott. Verkligen.


Nova äter varken köttfärs (vilket är bra i det här fallet, för annars skulle jag nog inte servera nachostallrik som middag...) eller nachos och fick istället majstortillas med kyckling och grönsaker. Freja åt potatismos och kalvköttsgryta. Det är inte helt sällan det ser ut just så just nu, att det är tre olika middagar som ska preppas även om vi äter samtidigt. Pust. Mycket att stå i för kökspersonalen, det vill säga undertecknad. Men det kan det vara värt ibland när vi inte känner för att kompromissa med vad vi själva är sugna på och ändå vill äta tillsammans med barnen.

Fruktsallad till efterrätt

Våldsam shopping

Shopping är inget som prioriteras särskilt ofta nu för tiden. På sin höjd blir det en sväng förbi Västermalmsgallerian och H&M innan dagishämtningen. Men idag lånade jag och Ante in farföräldrarna för barnvaktande på eftermiddagen och begav oss ner till stan. Ante behövde köpa nya skor och jag hade inget speciellt på inköpslistan eftersom jag är i skriande behov av att förnya hela garderoben.

Resultatet? Nästan tre timmar på stan, Ante fick med sig jobbskor och tröja från Cos och tennisskor från Stadium. Själv slog jag något sorts personligt bottenrekord i shopping när det enda jag lyckades få med mig hem var - tadaaa - ett paket batterier från John Wall.
Till hushållsvågen.

Gör om, gör rätt

Tack för högtrycket!
Men det var faktiskt inte den sibiriska varianten vi hade beställt.

Kom igen nu, våren!

Söta nyheter

Det blev inget avancerat efterrättande i helgen. Istället provade vi ett par köpenyheter på choklad- och glassfronten, åtminstone för våra magar.

Skumbananglass. Hahaha. Jag var bara tvungen att köpa när jag såg den i frysdisken.Vi undrade på förhand om den skulle smaka just som det eller mer som skum bananglass. Men den var helt okej. Så pass okej att vi var tvungna att fylla på med ytterligare en burk under helgen. Förvisso hade farfar förarbetat den första burken, men ändå.

Chokladen (Lindt Excellence Caramel m Sea salt) var också fin. Ante sa till och med att han önskade att den inte hade haft den där mitt-i-prick-balansen mellan salt och kola, för det blir så svårt att låta bli att äta upp hela förpackningen då. Ny favorit för oss som älskar Lindts "vanliga" mörka choklad med havssalt!

När bebisen vaknar på natten

... och vill ha nappen istoppad för att kunna somna om igen, då önskar vi att Freja skulle låta
"uuää, uuää, kan någon komma hit och stoppa i min napp?!".
Lite lagom ynkligt sådär.

Men vår bebis tokargvrålar
"UUUAAAÄÄÄÄAAAA, VAAAAR ÄR MIN NAAAAPP??!!!! MAMMA & PAPPA, ERA LATA ODUGLINGAR, VARFÖR ÄR MIN NAAAAAPP INTE I MIN MUUUUUN???!!!!!!!"

Så låter hon. Det är som att ett galet brandlarm går i rummet bredvid och både jag och A flyger ur sängen i en primitiv reaktion med hjärtat i halsgropen innan vi ens vaknat och fattat vad det är som låter. Hur kan någon så liten ha sådana röstresurser?! Och att Nova inte vaknar av oljudet är en gåta.

Söndagmorgon med Psy och Sean Banan

Idag lyckades jag och Nova för första gången ta oss iväg på "familjegympa" på Friskis & Svettis  (för medlemmar med barn 3-6 år). Vi har försökt tidigare men det har stupat på att vi helt enkelt inte har hunnit eller prioriterat annat. Vid något tillfälle var jag startklar men då drabbades dottern av ett mindre nervsammanbrott för att "rätt" t-shirt inte var tvättad och så blev det inget den gången heller.

Men imorse var vi peppade, preppade och på plats i tid tillsammans med ca 50 andra barn och deras föräldrar. Nova var som vanligt avvaktande till en början men tinade upp efter en kvart och deltog med stor entusiasm i rörelser, hopp och spring efter det. Sedan ville hon inte sluta springa och absolut inte gå hem. Okej, "Gangnam Style" och Sean Banan-låtar är kanske inte vad jag väljer att lyssna på i normala fall, men man blir iallafall på bra humör. Det blev ju inte någon direkt svettig (däremot dammig efter att ha ålat och rullat runt på golvet) historia för min del, men lite rörelse är ju bättre än inget och det viktigaste var att vi kom iväg och gjorde något roligt tillsammans, bara hon och jag.

Jag och Ante har tittat på lite olika barngympa-varianter här i närheten tidigare, men det har aldrig funnits något klockrent och vi har alltid dragit oss lite för att boka upp oss t ex varje lördag morgon tio helger i rad. Sedan brukar de vara rätt duktiga på att ta betalt också. Familjegympa är med andra ord ett bra alternativ för vår del, jag och Nova kan gå (till och med Ante kan följa med fast han inte har F&S-kort) de söndagar det passar och utan kostnad dessutom. Faktiskt en av anledningarna till att jag valde att förnya mitt medlemskap där och inte börja på SATS istället.

Återhämtning

Redan i torsdags kändes det som att Frejas vattkoppor hade nått sin peak och nu är hon snart färdig med den här sjukdomen. Igår var hon helt feberfri. De allra flesta kopporna har torkat, även om det finns ett par envisa som inte har gett upp riktigt än. De två senaste nätterna har hon också sovit bättre (fast på något sätt har hon ändå lyckats få sova i vår säng typ halva natten?). Aptiten och humöret är väl fortfarande inte helt återställda än dock.

Mina egna onda blåsor har också precis packat ihop och gett sig av, skönt! Det var mest bara förra helgen jag kände mig lite hängig, men det bröt aldrig ut i något annat än i just en ömmande tunga. Så i veckan har jag kunnat träna igen. En positiv sak med en veckas uppehåll är att mitt högerknä, vilket har strulat (varit ömt och "tjockt", speciellt efter att jag rört på mig) sedan jag började springa och gå på pass, nästan känns helt okej nu. Finemang!

Äntligen

Herregud vad det har gormats här ikväll. En viss liten dam som sov 2 timmar på eftermiddagen har varit mycket upprörd över kvällens 3-4 läggningsförsök. Det tog 20 minuter av "Hela England bakar" på TV för att däcka henne.

Konspiration

Världens klädesplagg är just nu i konspiration mot vår fyraåriga dotter. Den tidigare millimeterrättvisan av hur mycket av koft- och fleecetröjeärmen som fick sticka fram under overallen har ersatts av en ny noja. Nu anklagar Nova olika plagg för att "inte sitta som de ska". Det är främst hennes trosor, strumpor, strumpbyxor, mössor, vantar och skor som på något mystiskt sätt har förvandlats till illasinnat illasittande och som orsakar otaliga byten och frustrationsutbrott varje dag.
Det frestar även rätt rejält på föräldrarnas tålamod.

Hur natten var?

Jomen, tackar som frågar. Ungefär lika illa som det ser ut.

Jag tror jag fick nästan en timmes hel sömn nångång mellan 3 och 4, i övrigt har natten passerat i ett töcken av microsovningar. Freja har varit i mestadels sovande (eller åtminstone halvsovande) tillstånd, men skrikit och sparkat och korvat sig. Mitt jobb har varit att lindra plågan genom att klappa på huvud, lufta stjärt, ge medicin/mat och smörja in ställen som har verkat klia. Heeela natten.

Trött och gnälligt

Ungefär två timmar efter att jag publicerade det senaste, smått hoppfulla, inlägget igår kväll började nattens sprattel-och-gnäll-session, vilket var bekant från Novas vattkoppor. Jahapp, Freja skulle inte heller komma lindrigt undan. Lillan vaknade och kunde inte komma till ro igen. Jag gav henne feber-/smärtstillande och sen fick hon komma in och ligga mellan Ante och mig. Efter en halvtimme tog Pappan madrassen under armen och gick och lade sig i lekrummet istället. Men först hjälptes vi åt med att ge Freja en dos Tavegyl. Efter ytterligare en timme av vyssjande och huvudstrykande somnade hon igen och vi sov sedan (oroligt) fram till kvart i sju.

Idag är det mångamånga fler prickar som har poppat upp och nu verkar det som att utslagen orsakar henne rejält med obehag, för emellanåt korvar hon sig och skriker, kort och liksom frustrerat. Hon har feber och känns allmänt lite medtagen. Hon får Alvedon, Tavegyl och nu också PoxClin, som är en mousse som ska kyla, dämpa klåda och påskynda läkningen.

Så inatt börjar vi redan från början med att A sover inne hos Nova och Freja i vår säng. I lekrummet har vi fått nattgäst i form av min moster som någon gång per år sover över här när hon är i stan på möten. Jag har inga illusioner om att få sova några sju timmar inatt, senaste timmen har Freja vrålat en gång var 10e minut ungefär. Frågan är bara hur pass lite sömn jag kommer att få...

Vattkoppor, rond två

Jodå, det var vattkoppor på Freja också. Nu i morse hade hon ett gäng prickar under blöjan och en eller två små på ryggen och sidan. Några har slagit ut på hennes fjuniga lilla huvud också under dagen. Hittills verkar det inte som att hon känner av det särskilt mycket, hon har lite feber men är glad som vanligt.

Själv dras jag med riktigt onda blåsor på tungan sedan en vecka tillbaka, inatt var jag till och med tvungen att ta en värktablett för att kunna somna om efter att jag varit uppe och pluggat i napp. Jag känner att det är något som inte är helt hundra i kroppen och skippade faktiskt träningen i helgen (men dricka vin gick självklart bra, hrmm). Måtte de försvinna snart för jag kan bara inte låta bli att konstant dra tänderna längs tungan. Förutom att det gör ont så ser det inte riktigt klokt ut (enligt Ante).

Barnfri kväll numero 2

Jag och Ante fortsatte på det barnfria temat igår kväll med att bjuda Å & B på middag och efter att ha nattat barnen smet vi iväg på en liten fest alldeles runt hörnet, medan farföräldrarna stannade kvar framför TVn hemma hos oss. Våra vänner/kollegor Å & T kom nämligen hem från en 4,5 månaders surfresa runt jordklotet nu i veckan och en gränne hade ordnat en "Välkommen hem"-fest åt dem. Vi minglade och drack vin fram till ettsnåret och skickade sedan hem svärföräldrarna med taxi. Idag är vi aningens trötta på ögat eftersom Freja vaknade strax efter 07. Inga särskilda planer för dagen idag så vi tog tjejerna i varsin vagn och gick en sväng ner på stan, käkade lunch på Wagamama och hängde en timme i Kronobergsparken på vägen tillbaka.

Och så lite hemmapyssel
Freja har kanske vattkoppor. Imorse såg jag några utslag som mest liknar plitor under blöjan och hon har även några pyttesmå prickar på kinden. Om det inte var så att jag väntade på ett vattkoppsutbrott hade jag nog inte lagt märke till dem ens. Så vi får väl se hur det utvecklar sig, inga andra sjukdomstecken än så länge.

Gladast i stan ändå

Boqueria

Lyxen med att ha barnens farmor och farfar så nära är att det är enkelt att få barnvakt för bara ett par få timmar, utan att det behöver bli världens projekt av det. Igår kom de hem till oss vid 16 och jag och A tog bussen ner till stan för en AW i Mood-gallerian tillsammans med P. Resten av tennisgänget saknades, M & M fick ställa in pga förkylning och P & P är i Thailand.

Jag skäms nästan för att säga att detta faktiskt var första gången jag satte min fot i denna coola galleria som öppnade för snart ett år sedan och där man hittar mindre butiker som inte finns på vilken annan gata som helst i stan. Och oj så trevligt att få inleda helgen med cava och pinxtos på Boquerian-torget! Först funderade vi på om vi skulle ta med barnen, men det är jag glad att vi inte gjorde. Det var nämligen hög ljudvolym, rätt trångt och mest höga stolar. Allt går ju om man vill såklart, och någon bebis skymtade jag nog, men personligen är jag glad att jag fick njuta mina smarriga pinxtos (godast igår var den med svamp och tryffel, den ska jag försöka återskapa redan ikväll), cava och fredagskänsla utan att behöva ha koll på barn samtidigt. Jag bara älskar ju det här konceptet med munsbitar à 25-45 kronor och skulle gärna ha ätit mig igenom alla sorter om det inte skulle ha blivit så förbenat dyrt. Jag får återkomma.

När vi väl var i Mood-gallerian passade jag och A även på att springa in på inredningsbutiken Posh Living och kolla in kuddarna som min begåvade vän Tiina designar i sitt eget märke ELCE STOCKHOLM och som nu säljs där. Kul!

Trots att klockan bara var halv sju när var vi var tillbaka hemma hos oss kändes det som flera timmar senare. Svärföräldrarna stannade kvar på ett glas vin och vi fortsatte på temat med småplock med att ta fram ost och charkuterier framför Skavlan. Och kors i taket; klockan 23 kände vi oss faktiskt nöjda med kvällen och hade ingen som helst ångest över att behöva gå och lägga oss. Så nej, inte alls dumt att börja fredagkvällen lite tidigare än vanligt.