Uteätande

Tänk vilken skillnad ett par grader kan göra! Sedan sist har temperaturen trillat ner under minusstrecket och det känns bara så mycket bättre när det är snö som virvlar genom luften istället för regn. Jäkligare att köra barnvagn och ståbräda förstås, men men...

Vit och fin innergård

Imorse åt jag frukost på "Två systrar och en kock" med Elin efter dagislämningen. Småtjejerna skötte sig och vi fick en hyfsat soft timme tillsammans. Det fick mig att tänka tillbaka på tiden när jag och A bodde i bostadsföreningen snett över gatan och nästan var stamgäster på det fiket. Om helgmorgnarna brukade vi bara dra på oss mysbyxorna (ja, iallafall jag) och släntra över dit med tidningens helgbilaga i handen. En svunnen tid när man kunde sitta läänge på ett fik och äta frukost och läsa tidningar i lugn och ro.

Mera uteätande lite senare när Stockholmssläkten samlades på "Sangria" för att äta tapas och fira svärfars födelsedag såhär en dag i förskott (för imorgon då han egentligen fyller år ska han och Å sitta barnvakt åt våra knoddar och jag och A ska ut och äta middag med kompisar... hrmm). Både Nova och Freja var på bra humör hela kvällen, vilket inte är ett helt självklart scenario ute på en fullsatt restaurang med en fyramånaders bebis och en snart-fyraåring som är trött efter en hel dagisvecka. Det ger hopp om fler smärtfria restaurangbesök med barnen!

Tårtan intogs hemma hos Å & B där vi även testkörde födelsedagspresenten; en espressomaskin. Så jag var ju bara tvungen att testa en kopp finkaffe, hoppas bara att jag kan somna nu...

Kallt, blött, trött

Stökig Freja som tyckte att det var en bra idé att köra ett vakenrace mellan 00 och 03 igår. Jag hade svårt att somna och hade precis sjunkit ner i skön sömn när hon satte igång. Två minuter efter att hon äntligen knoppat in vaknade hennes syster med ett skrik. Nova somnade iallafall om nästan omedelbart efter det obligatoriska toabesöket. I 9 fall av 10 är det för att hon är kissnödig som hon vaknar till nattetid, även om hon kanske inte direkt inser det själv.

Jag hade svårt att komma till ro igen och vaknade till både vid fyra och vid sex av att Freja gruffar. 3-4 timmars upphackad sömn på hela natten, jo man tackar! Stressig morgon och Nova strular med kläderna. Ut i blåst, hällregn och två plusgrader, sena till dagis. Nova skriker på ståbrädan. Något är för långt, något är för knöligt, tummen är inte på rätt ställe i vanten och det är fel mössa. 

Kallt, blött, trött. 

Så nu kan det bara bli bättre! Väl?

Videovajs

Hmm... det blev visst något vajsing med videoklippet i förra inlägget. Testar igen.

Prata utan att öppna munnen

Jag och Nova åt frukost på tu man hand imorse. A fick sova ut eftersom han redan igår kväll kände att han och hans mage fortfarande inte var överens och att det skulle bli ytterligare en sjukdag.

- "Mamma, jag kan prata utan att det hörs.", sa Nova mellan yoghurtskedarna.
- "Det kan jag med", svarade jag med viskande röst.
- "Nej, alltså jag kan prata utan att det låter alls." förtydligade dottern och körde en längre mimsession med stor inlevelse.
- "Aha, då förstår jag. Ja, det kan ju vara bra att kunna..."
- "Och så kan jag prata utan att öppna munnen också!"

Bevis på den talangen finnes i videoklippet nedan.

Lurkardag

Oj, vilken lam söndag det var igår. Sådär lurkig så att man blir helt handlingsförlamad på något sätt och minsta lilla arbetsinsats känns som ett oöverstigligt hinder. A började nämligen må dåligt på lördagkvällen och var fortsatt dålig igår. Något magtjofröjs. Jag var också trött eftersom det blev sent på lördag och Nova vaknade dessutom tidigt på söndag och väckte övriga familjen med sitt morgongormande. Med en sjuk och en trött förälder blev inte många knop gjorda och ingen av oss tog sig ens ut genom dörren på hela dagen. Usch.

Men innan lurkigheten tog överhanden hann vi med att ha middagsgäster både fredag och lördag kväll. As syster fick en spontan middagsinbjudan på fredag och på lördag hade vi sällskap av M&M. De har precis blivit med renoveringsobjekt och det blev en hel del prat kring det. Samtidigt som jag är tacksam över att inte vara i renoveringsträsket just nu känner jag mig samtidigt liite avundsjuk på dem. Det är ju så kul med renovering. Men jobbigt också, förstås.

Café Piastowska

Igår var jag på företagsmöte. Det är befriande att kunna vara iväg en hel kväll från Freja nu utan att det innebär alltför mycket meck för As del. Först samling på kontoret för en uppdatering om planerna för nästa år och sedan middag ute. Min ledare är något av en expert på att ta oss med på småskumma restauranger på gångavstånd från kontoret (vilket ligger mitt på Stureplan) och igår besökte vi polska Café Piastowska på Tegnergatan. En restaurang som beskrivs som "excentrisk" och "som att resa till en annan tid". Jag kan bara hålla med. 

Den inledande grönsakssoppan var väl ingen höjdare, men varmrätten bigos (en surkålsgryta späckad med fläskkött och svamp och som serverades med en frasig potatiskaka) var väldigt god. Och väldigt mäktig. Restaurangen var väl värd ett besök iallafall och vi fick även lite kändisspaning när en känd svensk politiker slog sig ner vid bordet intill.

Efteråt stannade vi till för en sängfösare på ytterligare ett annorlunda hak - den amerikanska baren Saddle and Sabres som ligger precis intill - innan jag landade hemma vid halv ett. Då prioriterade jag att krypa ner i sängen istället för att sätta igång med sminkborttagning och imorse var därmed första gången som jag haft smink på mig vid dagislämningen, haha.

Pappa-storasyster-häng

I fredags träffade vi P&E för första gången på över ett år. Nog för att de bor lite otillgängligt ute på en skärgårdsö, men ändå. Jag och A har hunnit med en hel graviditet och få ett barn sedan vi sågs senast. Märkligt. Mycket trevligt att äntligen träffa dem iallafall och vi körde italiensk afton här hemma och bjöd på crostinis & tapenade, slowcooked fläskfilé och pasta samt tiramisu till efterrätt. Amarone i glasen.

Från lördag förmiddag var jag och Freja solokvist medan resten av familjen hade pappa-storasyster-häng på Vätö med ett par andra kompisar som har liknande familjekonstellation med tjejer i 4-årsåldern. Det verkar som att de har haft det bra med korvgrillning nere vid havet, barnmiddag och bastu för papporna i E&Es stuga och sedan vuxenmiddag i vår stuga.

Lekplatsen nere vid badstranden
Ipad-stund
Jag och Freja har gjort mest ingenting utan bara lurkat omkring hemma och njutit av lugnet och att inte ha några tider att passa. Det skulle ju ha varit en bra helg att få lite extra sömn, men istället råkade jag fastna framför dramat "Jane Eyre" på lördagnatten och kom inte i säng förrän framåt 02. Tacksamt nog fick jag ändå sova till jag vaknade av mig själv strax innan 09. Sedan fick en långpromenad med jogg bli helgens friskluftintag.

När A och Nova kommit tillbaka igår eftermiddag gick vi upp till barnens farmor och farfar och köpte med oss sushi till middag. S och kusinerna kom också över och fikade. B var tydligen sötsugen eftersom han tog tillfället i akt att sticka iväg och köpa en chokladmoussetårta sådär lite spontant på söndagkvällen. Vi klagade inte.

Lugn stund med skrikigt slut

Vi promenerade över till Vasastan för att hänga med E, T och lilla E efter dagis idag. Stora tjejerna klarade av att leka i nästan två timmar innan de började småtjafsa. Det brukar vara tecknet på att det är hög tid för mat eller läggning. Tyvärr hann jag inte iväg innan Nova fick ett bryt och ville ha med sig tandborsten vi köpt till Thea (och som hon själv har en likadan hemma). Freja började också klaga och jag hade med mig två skrikande damer i och framför vagnen när jag lämnade E. Det tog dock inte många minuter innan den lilla gormaren somnade och den stora gormaren insåg det orimliga i att ta tillbaka presenter som man nyss gett. Skrikig avslutning på en i övrigt rätt lugn stund (trots fyra kids på två småtrötta mammor).

Sötnosar med likadana mössor

Stora tjejerna fikar på Ts rum

Vändning

Här har vi haft sedvanlig tjejkväll och hängt i lekrummet medan A spelat tennis. Jag lyckades fånga Frejas allra första vändning av typen jag-ligger-på-mage-oups-nu-rullar-jag-visst-över-på-rygg på bild. 3,5 månader gammal.

En hommel, en giraff och en massa stenar

Vi firade inte Fars Dag med annat än en teckning till Pappan från Nova i den här familjen. Men inte vilken teckning som helst förstås, utan varianten komplett med "en flygande hommel", "en giraff som inte liknar en giraff" och en hel massa "rosstenar". Inte så pjåkigt. För de som inte känner till homlar sedan innan så är det tydligen en sorts "fågelkråka" enligt dottern. Vad rosstenar är för något förtäljer inte historien.


Nova har skrivit alldeles själv med bokstaveringshjälp från mig. Och det var bara D och S som jag behövde påminna henne om hur de såg ut.

Annars har vi tillbringat denna dag med att fixa på gården i duggregnet. Det var gårdsdag i föreningen och eftersom vi har prioriterat bort varje sådan sedan vi flyttade hit för över ett år sedan kände vi att det var dags att fila på vårt goda grannar-anseende. Jag krattade till och med löv med Freja i bärsele. Det borde ju ha gett pluspoäng om något?

Efteråt tog jag och Nova tunnelbanan till Hötorget och gick och såg "Lilla Anna och Långa Farbrorn" på bio. Det var biopremiär för dottern och hon satt som ett ljus under de 50 minuter filmen höll på. Kul att göra något bara hon och jag, det ska vi försöka få in mer av framöver. Under tiden hade A fullt upp med att underhålla en surmulen Freja. Men det hade gått helt okej, han satte henne i badet (det enda säkra kortet för honom som saknar bröst, haha) och efter det hade hon ätit och somnat. När jag kom hem sov hon och fortsatte göra så ytterligare 2 timmar. Sådana långa dagstupplurar är vi som sagt inte bortskämda med nu för tiden. Bästa Pappan levererade med andra ord!

I övrigt har helgen bjudit på två sociala kvällar. I fredags var vi på överrasknings-afterwork hos E & E. Emil fyllde 35 i veckan och Elin hade bjudit in en massa kompisar och ordnat mingelmat. Mycket folk och mycket barn, rörigt och trevligt! Vårt Uppsalagäng har ju växt upp och ynglat av sig och nu har de allra flesta ett eller flera barn som härjar runt. Själva lämnade vi faktiskt minstingen hos farmor och farfar under de här timmarna. Lugnast för alla, resonerade vi (utom för farmor och farfar då förstås som hade fått hantera en gormig Freja, stackarna). Vi blev inte alltför sena utan promenerade hemåt kring 22 med sovande barn i vagnarna.

Igår hade vi P & L på middag och klockan blev över ett innan vi var i säng. Men vi fick ändå sova ostört till framåt 8:30 imorse och var återigen tacksamma för att vi kryssade i rutan där det stod "Sömntuta" på blanketten där vi beställde våra barn...

Tre månader

... och typ en vecka har vår minsting hunnit bli nu och hon blir mer och mer "med" för var dag som går. Det ska vara omväxling i synfältet mest hela tiden, annars blir hon frustrerad och arg. Att komma åt att glutta på TV är bland det mest spännande som finns och det spelar ingen roll om det är barn- eller sportkanalen som står på.

Freja har tyvärr förvandlats till vad vi i kompiskretsen kallar en "non-sleeping baby". Iallafall under dagtid och i jämförelse med tidigare mastodonttupplurar.
(Hörde jag ett rått skratt ända från Vässan nu? Jag tror det.)
Sova max 45 minuter, oftast bara 30, och vara vaken ca två timmar verkar vara melodin som gäller nu. Det är aningen för lite för en tremånaders bebis, tycker jag. I gengäld somnar hon vanligtvis för natten någon gång kring 21 och sover därefter utan ett pip ända till 7-8. Ingen nattätning längre med andra ord och då lär det inte dröja länge innan bröstmjölken sinar helt. Just nu hobbyammar vi mest för att den lilla personen tycker att det är så himla mysigt. På morgonen och ett par gånger till under dagen. Men det är mjölkersättningen som är den huvudsakliga födan och Freja äter i genomsnitt 150 ml, 5 gånger om dagen.

Hon har börjat sträcka sig efter och greppa saker. Inget finmotoriskt lir direkt, men jag har tydligt sett utvecklingen över de senaste veckorna, hur hon först började diffust boxa mot saker för att efter ett tag mer tydligt rikta sina viftande händer mot en speciell sak. Om man sätter något i handen på henne och hon kan greppa den så för hon den mot munnen (för att oftast släppa den direkt efter, alternativt planlöst vifta med den och slå sig själv i huvudet). Ibland kommer jag på henne med att intensivt stirra ut sin hand medan hon kör en klassisk Stålmannenpose med ena armen rakt upp. Hon har börjat suga på sina händer mer och stoppar gärna in dem så långt att hon får kväljningar. Man skulle kunna tycka att det är ett bra läge att börja med napp då, men det tycker inte Freja. Det är fortfarande så att hon smakar på nappen ett tag för att sedan spotta ut den med en äcklad min. Desto större framgång med gosedjuret "Elefantungen" som Nova gett henne då. Den omfamnar hon gärna och gosar in sig i precis innan hon somnar (efter skrikfesten förstås, se nedan).

Jag inbillar mig också att det har blivit något lättare att söva Freja senaste veckan. Tidigare har vi dragit runt en skrikande bebis i vagnen som galningar inne i lägenheten tills hon somnat, men de senaste dagarna har jag kunnat lägga ner henne i sin säng och buffat henne till sömns medan jag hållit min kind tätt intill och sjungit för henne. Skriks gör det fortfarande förstås; hon kämpar vanligtvis frenetiskt mot sömnen genom att vråla, spänna kroppen och fäkta med sina små armar som om det gällde livet, ända tills tröttheten slutligen övermannar henne.

Freja pratar med oss med små gurglande vokaler. Och hon ser så glad och stolt ut varje gång hon lyckas åstadkomma ett ljud. Mammahjärtat bultar lite extra då!

Freja kan numera ligga på mage lite längre stunder än typ 5 sekunder innan hon blir ilsken

(O)ordningen är återställd

... för nu är A tillbaka efter sin långhelg på Mallorca med tenniskompisarna och min underbara mamma har lämnat oss igen och åkt till Norrland. Visst skulle jag väl ha fixat att vara ensam med tjejerna själv, men kanske inte med vettet i behåll. Och lägenheten skulle inte ha varit i det skick som min mor nu lämnade den i. I vanliga fall blir ju disken kvar på köksbordet och diskbänken om morgnarna när jag lämnar på dagis, helt enkelt för att jag inte hinner ta reda på den innan jag går, men när min mamma är här så hinner jag knappt resa mig från bordet innan den har försvunnit som genom ett trollslag. Likadant med använda blöjor och nerkissade skötbordsunderlägg som jag normalt kan ta itu med först när jag lagt ifrån mig Freja, de tar mamma hand om så fort de uppstår. Som ett par extra händer liksom. Alla borde få ha en mamma hemma i det dagliga hushållsarbetet!

E var också gräsänka i helgen så hon och tjejerna var här och åt fredagsmiddag med oss. Det kändes dock lite som en Norén-film när vi försökte äta samtidigt som Freja vrålade i min famn och hennes storasyster gjorde detsamma liggande på köksgolvet. Nova fick nämligen ett psykbryt över att hon helt plötsligt inte skulle sitta på sin vanliga stol och äta. Es barn var tysta och lugna iallafall. De hade förvisso inte kunnat få luft till att skrika även om de velat eftersom mina härjare sög upp allt syre i rummet.
(Alltså, bara för att förtydliga: för det allra mesta är det ingen sådan cirkus här hemma, båda barnen har stark vilja och starka lungor men vi kommer oftast rätt bra överens. Ibland är det dock bara totalt kaos. I fredags var ett sådant tillfälle.)

Vädret har inte lockat till något lekparkshäng i helgen utan vi har gjort andra rafflande utflykter; en shoppingtur till Bromma Chark där mamma köpte upp typ hela deras lager av falukorv, en tur till Sätra för att kolla in hur området förändrats under de 35 år som gått sedan mamma jobbade där och en rajd på Fridhemsplan för att checka av lite allmänna grejer på mors inköpslista.

I helgen tog jag dessutom min första rejäla powerwalk sedan Freja kom. 50 minuter utan barn och barnvagn för att verkligen kunna gå ordentligt. Det kändes bra i kroppen så nu är det nog bara att sätta igång och träna så smått. Jag hoppas på att kunna ta några joggingturer i fint höstväder innan vinterrusket kommer.

Tyvärr har jag inga foton från helgen eftersom A hade med sig kameran på resan. Jag tog precis en titt i den för att se om han tagit några schyssta foton och om något av dem skulle kunna illustrera inlägget.
Ja, min sambo verkar ju ha en fantastisk fotodisciplin.
Det fanns hela två foton i kameran. Praktiskt taget identiska och tagna på Arlanda innan avresan.