Vecka 25

De senaste veckorna har det hänt grejer med magen och jag börjar känna mig som värsta barbamamman. Jag är ju hittills lyckligt befriad från allt vad illamående, foglossning och andra gravidkrämpor heter utan börjar mest känna av fullständigt normala svårigheter med att böja mig ned och att jag inte kan älga på som vanligt när jag går. Samt den förbannade nästäppan förstås.

Mysbyxorna på, såklart!

Idag har jag varit hos barnmorskan för att mäta mage och göra andra kontroller. Vi fick lyssna på Lillasysters hjärta också. Blodtryck, blodvärde (idag 118 och med ett bra järndepåvärde finns fortfarande ingen anledning att äta järntillskott), urinprov mm - allt såg finemang ut!
Det enda som stack ut något var att sf-måttet på 26 ligger på övre normalkurvan för vecka 25. Med Nova var magen exakt "normal". Eftersom hon var en lättviktare på ganska precis 3 kg är det dock inte särskilt sannolikt att den här bebisen kommer vara någon bamse heller enligt barnmorskan (vilket annars ett stort sf-mått skulle kunna tyda på) och tydligen är det inte helt ovanligt att ligga på en övre kurva vid den här tidpunkten i graviditeten för att sedan vara tillbaka på normalkurvan vid nästa mätning.

Min något större mage kom inte som en direkt överraskning, jag känner ju att jag ökat snabbare i både vikt och volym den här gången. Med Nova gick jag upp kring 15 kg totalt sett och jag är redan nu uppe i 10 kg plus med Lillasyster.  Tyvärr sitter ju inte alla kilon i magen utan rumpa och ben har fått sig en extra vaddering också... asch.
Amningsreserv, eller hur var det?

Aktivitetsfylld lördag

Idag har varit en särdeles aktivitetsfylld dag. Iallafall för A och Nova, jag har tagit det lite mer piano. Klockan kvart i nio imorse vaknade vi av att Nova kom tassande till vårt sovrum och efter frukost begav sig far och dotter till SATS för att möta upp E & T. Under tiden röjde jag lite, duschade och lagade lunch lagom tills de var hemma igen efter tolv. En timme senare hoppade de i bilen för att hämta upp kusinerna och åka till Eriksdalsbadet. Själv tog jag en sväng på Fridhemsplan och var tillbaka till klockan 16 för att släppa in våra hantverkare som kommit för att fixa några mikroskopiska sprickor i rundningen mellan vägg och tak som mest bara A kan se.

Därefter plockade A och Nova upp mig efter sin badhusvisit och vi åkte till Bergshamra för att äta tidig lördagsmiddag med M& M och deras barn, 4,5 och snart 3 år gamla. L och J var väldigt energifyllda och högljudda på hemmaplan, vilket vår något mer trötta dotter inte alls uppskattade till en början.
- "Mamma, jag vill åka hem", konstaterade hon till och med när unge herrn var lite väl uppspelt för hennes smak. Men det gick bra det också och vi fick njuta god kycklingsallad och hemmagjord yoghurtglass innan vi begav oss hemåt. Klockan 20 väntade nämligen El Classico på sportkanalen och när det visas spansk fotboll är det finito med sociala aktiviteter, tycker min man.
Nu filmdags. Om vi kan enas om vad vi ska se, vill säga.

Fast Forward, tack

En del morgnar vill jag bara kunna spola fram tiden. Morgontjurig dotter, dagislämning och tråkiga möten på jobbet skulle snabbt svischa förbi innan jag var tillbaka i sängen igen.
Idag var en sådan dag.
Främsta anledningen till mitt något ömkliga tillstånd var att jag vaknade av att Nova hojtade till i sömnen någon gång efter tre och sedan kunde jag inte somna om förrän framåt sex. Sömnreserven efter helgen hade naggats ordentligt redan föregående natt och jag har varit örntrött idag. Dessutom har jag känt mig så... gravid sedan igår. Otymplig, uppblåst, lite småont här och var, tungt att andas och en jäkla nästäppa på det. Bläh.

Men tiden gick framåt trots brist på Fast Forward och sista energin spenderades i sent tvåtimmarsmöte över video. Med middag i magen hade jag sedan svårt att hålla ögonen öppna under lekhalvtimmen med Nova ("Ska vi se hur högt legotorn du kan bygga medan mamma ligger här på golvet och blundar lite?"), men nu är dotter i säng sedan en timme och A kollar fotboll och hockey på någon bar tillsammans med kollegor. Jag har det superskönt i soffan och nu skulle det vara behändigt med en Paus-knapp istället.

Social söndag

Tennisfamiljerna var inbjudna till oss på brunch mitt i dagen idag. Klockan 12 var det sagt, men eftersom övriga är lika duktiga tidsoptimister som jag och A var vi fullt manskap först strax innan 13; 7 vuxna och sex barn. Vi saknade MWs J, som är på resande fot i helgen.

Brunch är tacksam bjudmat, man kan liksom laga samma sak varje gång utan att att det är något konstigt med det och det är enkelt att anpassa till mindre och större sällskap. På bordet idag fanns bacon, chorizo, prinskorv, klyftpotatis, äggröra, hallonsmoothie, apelsinjuice, kaffe/te, smörgåspålägg som salami, skinka, ost, marmelad och grönsaker och nybakat bröd. Jag brukar slänga ihop scones, men imorse var A iväg och köpte typ världens största bröd från bageriet/fiket Le petit France här i närheten istället. "Efterrätt" fanns också såklart, idag blev det våfflor, sylt och vispad grädde.

Efter tre packade killarna iväg sig till tennisbanan och tog med sig "småkillarna" R & S. P hade några ärenden att fixa, men jag och J tog med oss tjejerna och promenerade ner till Humlegården i det sköna vårvädret (äntligen!), där det finns en stor lekpark. Nova och O lekte på jättebra och minsta S sussade gott i vagnen hela tiden vi var där. Vid halv sex kom papporna tillbaka och vi vinkade hejdå till familjen N och tog bussen hem. 

Nova (och vi) har tagit sovmorgon både lördag och söndag och det var inte helt lätt att få henne att sova i dagisvänlig tid ikväll. Hon knoppade nog inte in förrän framåt 21 och jag vet en liten tjej som kommer att vara både trött och ilsken imorgon bitti...

Dumheter

A knäpper på TVn för att titta på fjärde finalmatchen i ishockey mellan Skellefteå och Brynäs.
Nova tittar en stund och undrar sedan: "Pappa, vad är det där för dumheter?!!"

Uppsalatur

Det vedervärdiga aprilvädret höll på att sätta käppar i hjulen för dagens planer att åka till Uppsala, men till sist tog vi oss ändå iväg med sommardäcken på i snömodden. Först åkte vi till familjen N för att i lugn och ro fika och beskåda deras nytillskott på 4 veckor. Ytterligare en tjej förstås. Vid 14 drog vi sedan iväg till en 4H-gård nordost om Uppsala där storasyster O skulle ha sitt 4-årskalas. Lagom till dess hade snöblaskandet från himlen upphört, tack och lov. Kalaset inleddes med en rundtur bland djuren. Nova förvånade oss genom att vilja klättra in till fåren när det erbjöds. Kort därefter tyckte hon dock att ett av dem var lite väl närgången (de var väldigt kelsjuka och buffade för att bli klappade) och A fick lyfta upp henne. På gården fanns får, getter, kaniner, kossor och hästar. Många djur hade precis fått lamm/killingar/kalvar och att klappa en liten killing var poppis hos barnen.
Därefter var det dags för fika inomhus. När varmkorven, tårtan och presentöppningen var avklarad var det dags för ponnyridning. Dottern förvånade oss för andra gången genom att självklart stega fram och bli hjälpt upp på hästen när det var hennes tur. Kalaset avslutades med skattjakt i lagården där barnen fick leta fram godispåsar.

Vi var tillbaka i stan ganska precis klockan 18 och i och med den sena timmen svängde vi bara förbi lägenheten för att svida om från gummistövlar och skaljackor för att gå och äta på Primo Ciao Ciao här i närheten. Nova fick oss att höja på ögonbrynen igen genom att fråga servitrisen vad hon hette och sedan säga sitt eget namn, men hade sedan lite för mycket myror i brallan för att restaurangbesöket ska kunna utvärderas som riktigt bra. Absolut inget större störningsmoment, men jag blir bara lätt irriterad när hon ska upp och ner från soffan hela tiden, lägger sig ner och mest bara petar i maten fram tills typ 5 minuter innan vi ska gå. Å andra sidan tror jag faktiskt att hon var lite trött från dagen som varit, då kör hon ofta sitt eget race utan att gå att resonera med.

Fredagkvällen tillbringade vi hos E&E med en spontan "afterwork" med hämtmat och ett par glas vin (för de som fick dricka det). Es flygledarkompis S med dottern E, något yngre än Nova, var också där. Nova och T lekte järnet fram till halv nio då det började bli lite argumentation mellan tjejerna. Det är en tydlig indikation på att de börjar bli ordentligt trötta och en stund därefter packade vi ner dottern i åkpåsen och traskade hem i regnet. Jag hade högklackade stövletter på mig för första gången på ett par veckor och satan i gatan vad ont jag hade i fötterna när vi väl kom hem... hädanefter blir det nog klackfritt tills Lillasyster är ute.

Föräldraskapets fröjder

Jag borde veta bättre. Aldrig, aldrig skriva något om ostörd nattsömn. Det är som att be om en skitnatt.

Och mycket riktigt, jag och A fick sova typ 1,5 timme i stöten inatt. Däremellan vaknade Nova och stökade. Någon gång vid 3 fick hon komma in och sova i vår säng, men även där härjade hon runt med jämna mellanrum.
Vid 5 skrek hon "Jag vill inte gå!" upprepade gånger och när A försökte sätta henne upp och få henne att inse att hon låg i vår säng och bara drömde fick han Margot dammad i huvudet. Då skrattade jag faktiskt högt. Föräldraskapets fröjder liksom. Knappt sova nånting och sen få en gosegiraff drämd i fejan av en ilsken treåring mitt i natten. Jo, man tackar.

Mer påsk

På påskafton hade vi knytislunch här med Novas farföräldrar, faster och kusiner. Och så mycket mer än att förbereda maten och sedan äta den hann vi faktiskt inte med denna dag.

Äggmålning

Mjölkfria påsktårtan som A bakat

Samling runt påskäggen

Dagen efter hade vi planer på att åka ut till Vätö, men eftersom A kände sig hängig och jag själv inte heller var speciellt energifylld bestämde vi oss för att stanna i stan. Det är ändå ett visst projekt att åka ut till stugan och speciellt som vi inte varit där sedan i höstas. Vi tog en promenad till Vasastan för lite mer häng med kusinerna och lek på deras gård istället. På vägen köpte vi med oss varmkorv som intogs till lunch. På hemvägen började jag ångra att vi inte åkt till Vätö, men då var det liksom försent redan.

Igår ville Nova gå till Rålis och när vi äntligen tagit oss ner till parkleken för att tillbringa en timme innan lunch så inledde dotter med att kissa på sig ordentligt. Jippii. Det blev till att traska tillbaka hem istället och sedan åt vi lunch på Åhléns. Därefter ångrade jag mig ännu mer att vi inte åkte till stugan. Men kanske lika bra, för hela dagen kände jag mig ovanligt "hormonisk" och energilös. Jag var till och med tvungen att lägga mig i sängen en stund medan Nova pysslade om mig och lekte doktor (den typ av doktor som lyssnade på pannan med stetoskop och sedan målade mina naglar).

Idag är det bättre då veckan inleddes på bästa sätt - hela familjen fick nämligen en helt ostörd nattsömn. Vågar man hoppas på ytterligare en inatt?

Aquaria

Nej, det var inte planen att det skulle vara nollgradigt och snöblask denna dag. Vi hade ju tänkt vara på Vätö hela helgen. Men inte så kul att hänga där i detta skitväder och speciellt inte som vi ska ha As släkt på påsklunch imorgon. Fem vuxna och tre barn på 45 kvadrat lockade inte och vi beslöt oss för att köra påsklunch i lägenheten istället. Enklare också med tanke på att vi inte har sommarvatten i stugan än.

Därmed var vi sysslolösa denna långfredag och eftersom Nova var svårförflyttad från fiskdisken på Daglivs häromdagen ("Vad heter den fisken? Och den där? Vad heter den med prickar? Vad är det för fisk där bakom den med prickar") drog vi iväg till vattenmuséet Aquaria på Djurgården på förmiddagen för att dottern skulle få titta på andra fiskar än sådana som är döda och ligger på is.

Vad säga om Aquaria då? Visst bjöd det på någon timmes förströelse, både för stora och små, även om stället lät mer spännande när man läste om det. Vi vuxna som har sett bl a akvariet i Sydney var väl förvisso svårimponerade. De hajar som fanns var ett par småhajar, under metern, och både vi och Nova hade nog förväntat oss större firrar än så. Största behållningen för dottern var nog ett litet akvarium med några anemoner och clownfiskar som kändes igen från "Hitta Nemo". Dem gick vi tillbaka till både en och två gånger.

Regnskogsrum

 Söta små sjöhästar

Nemo och hans pappa

Trosfight och treårskontroll

Igår morse var jag och A på treårskontroll med Nova. Mer än 1,5 månad efter hennes födelsedag och jag fick faktiskt ringa BVC för ett par veckor sedan och fråga om det inte brukar vara någon kontroll kring den här åldern. Vet inte varför vi trillat ur rullorna, men när jag ringde fick vi en tid inbokad iallafall.

Tyvärr hade vi kanske värsta morgonen ever här hemma som uppspel inför kontrollen. Nova var s-k-o-g-s-t-o-k-i-g över att hon inte fick ha lånetrosorna från dagis på sig den här dagen också. Vi förklarade om och om igen att man inte har smutsiga trosor på sig, de skulle tvättas och hon hade ju alla de här andra trosorna att välja på, men inget bet. Varje gång vi la tillbaka dem i tvättkorgen sprang hon dit och rev och slet samtidigt som hon vrålade hysteriskt "Men jag GILLAR att ha smutsiga trosor!!!!" Vi väljer ju som sagt våra fighter med dottern och är generellt försiktiga med att definitivt använda ordet "nej" i kommunikationen med henne, om det verkligen inte är NEJ alltså. Här hade vi sagt nej tidigt och då var det bara att rida ut stormen liksom. Tonen mellan föräldrar och barn blev hårdare och hårdare och efter att ha försökt med resonemang, mutor, hot och våldspåklädning ett bra tag klädde jag och A på oss och närmast skrek att vi skulle gå utan henne om hon inte klädde på sig. Då blev hon ännu mer hysterisk, men lugnade ner sig till sist så att A iallafall fick på henne kläderna. Då var klockan 8:30, den tid som vi hade bestämt med BVC. Nova var väldigt tyst och skamsen i bilen och hennes föräldrar var inga muntergökar för den delen heller. Men det gick över så snart vi kom fram till BVC, något försenade förstås. 

"Kontrollen" gick bra. Nova fick rita och berätta vad hon hade ritat, peka på bilder och svara på frågor om dem och mätas och vägas. 13,4 kg tung och 95 cm lång följer hon sin egen kurva, ett steg under normalkurvan. Om man tittar på min och As längd och Novas längdutveckling i stort tyder det på att hon kommer att bli betydligt längre än mig, gissningsvis kring 170 cm lång, trodde BVC-sköterskan. Det återstår att se. Kvinnorna i min släkt är ju liksom mig två äpplen höga, men i och med att As långskånksgener också blandat sig in i leken är det väl inte omöjligt att Nova blir något sorts snitt mellan oss två...

Vi pratade en del om hennes mat- och sovvanor också. Jag och A känner ingen som helst oro över dem eller hennes språkliga och mentala utveckling. Hon är verbal och pratar tydligt, även om hon läspar lite fortfarande. Det växer antagligen snart bort.

Det enda som vi funderat lite på är hennes sociala förmåga. När vi lämnar henne på morgnarna kommer det ofta fram förskolebarn som hejar glatt på Nova och undrar om de ska leka, medan dotter mest muttrar till svar. Om hon svarar alls. Hon har alltid haft en stor integritet och gillar inte alls att någon bara kommer och slänger sig på henne utan att hon är med på noterna. Men när vi hämtar henne så leker hon oftast med någon och när vi frågar om hur det har varit på dagis så svarar hon alltid att hon har lekt med den eller den under dagen. Pedagogerna har heller inte sett några tendenser att hon skulle hålla sig för sig själv, utan det är antagligen bara ett beteende hon har på morgnarna när vi lämnar. Tvärtom sa en av pedagogerna att det är mycket rollekar som gäller nu, ibland i för treåringar ovanligt stora grupper, och Nova är ofta mitt i leken och så fokuserad på den att hon ofta inte märker att hon behöver gå och kissa ens. Därav ett ökande antal kisstrosor som vi tagit hem de senaste veckorna. Och därav de ombestridda lånetrosorna...

Nu hörde jag precis en dörr som smällde igen och små bestämda steg från barnrum till vårt sovrum (där Pappan fortfarande sussar sött), dags att göra morgon här i lägenheten!

Påskhäxa

Påsklunch på dagis idag och efter en något kaosig natt och morgon lämnade jag en liten påskhäxa vid halv tio. Dessutom var det planeringsmöte på eftermiddagen och därför fick farmor och farfar äran att hämta. Nova var väl inte helt med på noterna - trots att hon lovade dyrt och heligt i morse att inte bråka vid dagishämtningen - men med lite påklädningshjälp från någon av pedagogerna lyckades de få hem henne.


Natten, ja. Vi har haft ganska många ostörda nätter på sistone, men inatt vaknade Nova vid 3-snåret och vrålade. Hon ville ha vatten, men när Pappan kom med ett glas var det bara servering i flaska som gällde. Så blev hon tokarg när vi inte tyckte att det var läge att springa omkring och leta efter en plastflaska mitt i natten. Efter en vända i vår säng somnade hon iallafall om i sin egen säng efter typ en timme. Envis som en gris.

Helgen som inte blev

15 grader varmt, soligt, torrt, trädgårdsfix och fika på terassen medan vårfåglarna kvittrade. Så hade jag tänkt mig årets första stughelg. Men aprilvädret ville annorlunda. Att åka till Vätö i nollgradigt snöblask kändes inte som någon höjdare och vi beslöt oss för att stanna på hemmaplan i helgen.

Det fick bli kulinariska äventyr istället. I fredags lagade vi kalvschnitzel för första gången någonsin och i lördags var det premiär för anka. Undrar just varför vi aldrig gjort vare sig det ena eller det andra tidigare? Gott och enkelt ju. Dock råkade den vita chokladmoussens citrustäcke visst bli ett lakan istället. Det ville inte ligga kvar ovanpå utan rann ner under istället. Jaja.

Så i söndags fick vi äntligen träffa E & Es än så länge namnlösa nytillskott, ett ljuvligt och nöjt litet knyte till tjej. Jag passade på att hålla längelänge.

Utan nattblöja

Nova har sovit utan nattblöja snart en vecka nu och det går bra än så länge. Några kissdroppar i söndags morse bara. Nu har vi dessutom säkrat sängen med ett madrasskydd för eventuella större olyckor.