Koh Tao

I samband med att Benny, Helena och deras tjejer återvände till Sverige i fredags packade den kvarvarande familjen sig iväg för ett temporärt öbyte. Koh Tao var målet.

Jag och A hade inte varit där tidigare, men för J & L tror jag att det var fjärde gången i ordningen. Båtturen med Lomprayah High Speed Catamaran gick bra och det var inga vågor att tala om, inte ens på öppet hav efter stoppet vid Koh Phangan.

Väl framme tog vi en taxi till Sairee Beach och eftersom vi inte hade bokat något boende på förhand slog vi till på det första stället vi kom till och där de hade två bungalows som hade haft late checkouts.

Av det jag snappat upp är det kanske inte lika lätt att hitta boende på Koh Tao som det en gång har varit, men det beror nog också på vilken tid på dagen man kommer. En bungalow med AC och kylskåp kan man få tag på för ca 1400 Baht natten och uppåt, men om man vill bo direkt på stranden så kostar det från 2000 Baht. På Sairee Cottage fick vi betala 2500 Baht natten för våra strandbungalows, vilket kändes dyrt i jämförelse med vad vi betalar på Meewaya. Men det kostar ju att ligga på topp och vi ville gärna bo strandnära de här dagarna. Om vi skulle ha bott en längre tid på ön hade vi nog ansträngt oss för att hitta något billigare boende.

Våra bungalows

... med havet bara några meter från terrassen.

Koh Tao visade sig generellt sett vara Thailand som vi gillar Thailand, det vill säga utan feta resorts, feta tyskar, köttbullar på menyn, solstolar på stranden och horbarer.
Två bra mått är antalet restauranger med liggbord och antalet solstolar/parasoller på stranden. Det förstnämnda ska vara högt och det sistnämnda lågt. På Koh Tao är de allra flesta strandrestauranger liggbordsrestauranger och det existerar knappt några parasoll... Jag har heller inte skådat en enda "köpt flickvän" under vår vistelse.

I övrigt ligger tatuerare och dykcenter tätt på denna ö, det märks att det är en helt annan typ av turister som besöker Koh Tao. Staden Sairee, där färjorna kommer in, består av två gator med butiker, barer och restauranger. Dessutom finns butiker längs gång/mopedvägen. Helt ovetenskapligt testat vågar jag påstå att det är en större andel svenska turister på där än på Koh Samui. Uppskattningsvis var tredje eller fjärde konversation jag hörde var svenskar som pratade. Påfallande unga svenskar också för den delen, många såg inte ut att vara en dag äldre än 22.
Det stora minuset är att den två meter breda "strandpromenaden" inte enbart är en gångväg (än) utan att den trafikeras friskt av mopeder, både turister och thailändare. Ett under att vi inte blev påkörda. Man kan bara hoppas att det blir en gångväg där så småningom. Majoriteten av alla ställen nere på stranden vill ha bort motortrafiken, enligt divemastern på stället där vi bodde.

Fräsch BBQ på stranden

Under helgen vi var där var det den årliga "Save Koh Tao"-festivalen med en massa utställningar och andra påhitt samt lokala och mindre lokala uppträdanden och DJs i dagarna två. Dessutom en massa stånd med diverse spännande rätter. Avkastningen gick till organisationen Save Koh Tao, som har ett ambitiöst program för att bevara öns unika miljö trots den ökande turismen. På lördagen var vi där och åt middag från stånden, men tyvärr blev ljudnivån så hög att vi beslöt oss för att inta efterrätten hemma på terrassen istället.

På väg till festival

... och då får man hitta använda solstol som skötbord, i brist på annat

Hur barnvänligt var då Koh Tao? Ja, barnmat finns inte och blöjor och tvättlappar är löjligt dyra (typ 20 Baht per blöja och endast i små paket). Däremot är Had Sairee en väldigt barnvänlig strand. Det är klart vatten, väldigt långgrunt och en ren, fin strand där man kan hitta skuggiga partier, främst på förmiddagen. Ingen större trängsel, många är antagligen iväg och dyker på dagarna. Och som sagt, fortfarande skönt befriad från allt vad parasoller och solstolar heter.

Dock kan det vara bullrigt från både strandpartyn och mopedväg, vilket är värt att tänka på om man vill bo vid stranden. Ett par öronproppar som filtrerade bort de värsta störningsmomenten men som tillät oss att höra dottern visade sig vara en bra investering. Nova är hittills inte lika känslig för ljud som vi är. Efter en orolig första natt för oss alla tre sov vi hyfsat de följande fyra nätterna.

Som vanligt i Thailand var intresset och toleransen för barn stor även på Koh Tao. Det är aldrig någon som verkar tycka att det är konstigt eller jobbigt när vi kommer dragandes med ungar och barnvagnar. Snarare tvärtom.

 

Småtjejerna busar på lunchrestaurangen

När vi var på Koh Tao passade A på att fylla år också. Att hitta någon form av födelsedagspresent därute var lättare sagt än gjort, så han fick helt enkelt göra sällskap med J och ta en Advanced Open Water-dykkurs som present. Förr eller senare ska jag nog också ta ett Advanced-cert så jag slipper stanna på 18 meter när A får vara nere och hänga på 30...

Första dagen gjorde de lite teori samt två eftermiddagsdyk och andra dagen var de uppe med tuppen för ytterligare två dyk. Avslutningsvis var det ett nattdyk, eller snarare ett mörkerdyk eftersom de gav sig iväg vid 17:30 och var tillbaka tre timmar senare. När killarna kommit hem efter nattdyket gick vi ut och käkade på en tapas-restaurang som jag och L spanat in. Där hade vi pratat med den svenska kocken och ordnat så att det kom in en liten överrasknings-chokladkaka med ett tårtljus i till efterrätt till A. Han fick dessutom två t-shirts av mig och Nova och en vattensäker väska av J & L. Jag hade också kånkat hem en lucky ballon som vi släppte på kvällen när vi kom hem. Det var väl ändå en godkänt uppvaktning med tanke på att vi är på resande fot...?

(Själv åminner jag mig en födelsedag rätt nyligen när vi vaknade upp i Spanien efter As pappas 70-årsfest - vi fyller år dagarna efter varandra - och jag knappt fick ett 'grattis' på morgonen... hmmppfff.)

God mat på Papa's tapas

... och goda drinkar också!

As "lucky ballon" steg snabbt och högt,

hoppas att det är ett bra tecken?

Igår eftermiddag tog jag, A, Nova och L båttaxi över till Koh Nang Yuan, för att kika lite på denna sevärdhet (J och Hedda stannade hemma i hängmattan). Det är 2-3 öar som hänger ihop med en smal strandremsa och skulle tydligen vara något extra enligt vykortsbilderna. Nja, säger vi. Det har säkert varit en fantastisk syn en gång i tiden, men med en ganska blaffig resort och solstolar på ön tyckte jag inte att stället var så vidare charmigt. Ingenstans man åker för att bada iallafall, stranden var grov med mycket korallrester vid strandkanten. Men det verkar iallafall vara väldigt bra snorkling/dykning runt ön och vattnet var rent och klart.

Nu är vi "hemma" på Meewaya igen och det känns skönt med det extra utrymmet och köket som vi har här även om det har varit kul och mysigt att vara på Koh Tao några dagar. Jag är glad att vi åkte dit och fick oss en dos av det Thailand vi gillar innan vi åker hem igen.

Nova har varit febrig under kvällen och fick en alvedon när vi lade henne. Förhoppningsvis är hon bättre imorgon. Kanske den andra övertanden som är på G igenom?