Tydligt trött, men vrålade argt och vägrade att ta nappen (vilket är ett nytt otyg hon börjat med rätt ofta nu nattetid, det enda som hjälper är att ta upp henne för att få tyst på mistluren). Jag tog med henne in till vår säng, där hon ömsom såg ut som att hon skulle somna om och ömsom verkligen inte såg ut som att hon tänkte somna om. Ante tröttnade på att ha små bebishänder krafsande i nacken efter ett tag och flydde till extramadrassen på tjejernas rum istället för att få ytterligare sömn. Vällingflaskan ville dottern heller inte ha (vilket är ytterligare ett otyg hon har börjat med senaste tiden. Välling är en bra grej för bebisar som behöver somna om, förstå det envisa bebis).
Jag låg och tjurade och låtsassov med Freja enligt parollen "i den här familjen är det inte morgon innan kl sex på vardagar" och klev sedan upp strax efter sex. Den arla morgonstunden utnyttjade jag till att baka fröknäcken. Ante hade hintat lite fint på inköpslistan på kylskåpet att både fröknäcken och müsli saknas honom.
Det var Antes dag att lämna Nova på förskolan och strax efter de gått var det sovläge för Freja. Jag hade goda förhoppningar om att hon skulle sova ikapp ett par timmar på förmiddagen och att jag själv skulle kunna ta en tupplur under tiden. Men nä, jag hann inte ner i någon vidare djupsömn innan det larmades inne från spjälsängen och hon var färdigsoven.
Men någon timme senare, mitt i lunchätningen, gick det tydligen bra att sova. Jag tittade bort typ 5 sekunder och när jag tittade tillbaka snusades det gott i barnstolen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar