Småkrämpor

Mina fötter vägrar fortfarande att återgå till före-graviditeten-tillstånd. Det är idag 15 veckor sedan Nova plockades ut och jag har fortfarande nästan ingen känsel under fotsulorna. Men de blir låååångsamt bättre, tack och lov. Lagom till pensionen är de förhoppningsvis normala igen.

Min högra handled spökar också. Någon gång i början, när Nova fortfarande ammade, började jag få ont i handleden under amningen och efter ett tag kunde den liksom vara "ur led" när jag vaknade på morgnarna. Det händer fortfarande ibland. Brrr.
A tycker inte heller att det är så värst mysigt eftersom det är han som får dra den till rätta om jag inte lyckas skaka den på plats själv.

Sedan igår har jag dessutom ont i vänsterkäken. Som nackspärr, fast i käken. Käkspärr?

Håhåjaja, det är väl helt enkelt kroppens förfall som eskalerar så här 30+, nu när jag gjort mitt bidrag till mänsklighetens fortlevnad.

Nova har istället precis börjat upptäcka sin kropp. Hon ligger i babysittern och stirrar stint på sin högerhand samtidigt som hon rör den upp och ner. Livet börjar om på något sätt.

Apropå det här med mors dag så hade Nova skrivit en lapp och lagt i min pocketbok på söndag kväll där det utlovades en valfri behandling på Aysel's (en skönhetssalong här i närheten där de erbjuder massage, pedikyr, ansiktsbehandlingar och annat trevligt) och pappa skulle betala. För att jag är en så bra mamma. Hon är inte så tokig min dotter. Både klok och skrivkunnig vid 3,5 månaders ålder.