Bittertanten och sura bebisen

Nova har varit ovanligt surmulen idag. Absolut ingenting har varit till dotterns behag. Inte roligt att ligga på rygg, inte roligt att ligga på mage, inte roligt att sitta i mitt knä. Någon enstaka gång har hon skinit upp men för det mesta har hon bara velat ligga i sängen med nappen och Margot. Jag misstänker att hon är lite hängig helt enkelt och låter henne ligga och sova och gnussa med sin gosegiraff bäst hon vill och erbjuder henne att komma upp i famnen med jämna mellanrum. A har inte känt sig helt hundra heller nu senaste dagarna, så det är kanske något som går.

Novas missnöjesljud blandas med dunka-dunka och visselpipor från studentkorteger som kör på Fleminggatan. Ibland låter det så högt att man kan tro att det är en lastbil med fulla studenter inuti själva lägenheten. Hemska tanke.
Så här har det varit hela veckan, men speciellt mycket idag kring lunch. Det måste vara den stora avslutningsdagen på Kungholmen idag. Jag försöker komma ihåg hur det var när jag själv tog studenten, men det var så länge sen att det har trillat ur minnet. Men jag misstänker att jag var jag lika packad och sorglös som de tappra kids som har trotsat regn och rusk den gångna veckan.

Från balkongen.

Traditionen är lite märklig faktiskt, en gång i tiden kanske det var en stor grej att gå ut gymnasiet, men knappast idag. Med risk att låta som en bitter tant (vilket jag antagligen också är)... valet för de glada kidsen står väl mellan arbetslöshet och finanskris eller ytterligare ett par år i plugget. Knappast något att fira.
Dessutom lär de lida av tinnitus hela bunten med tanke på ljudvolymen nerifrån gatan. *mutter, mutter*