... på fredagmorgonen. Jag fick en lång mysig kram av Nova innan jag skulle gå. I allmänhet har hon knappt tid att vinka hejdå, ingen separationsångest där inte. Och här ser ju faktiskt mitt hår inte speciellt gult ut alls?! Mycket märkligt. Jag vet inte om det är kameran som ljuger eller jag som är färgblind när jag tittar mig i spegeln. Antagligen både och, för så där mörk är jag sannerligen inte.
Nu packar vi oss iväg för ännu en helg i stugan. Väderutsikterna ser lovande ut!
Åh,vad ni är fina!Saknar er!
SvaraRaderaKramar!