söndag 11 november 2012

En hommel, en giraff och en massa stenar

Vi firade inte Fars Dag med annat än en teckning till Pappan från Nova i den här familjen. Men inte vilken teckning som helst förstås, utan varianten komplett med "en flygande hommel", "en giraff som inte liknar en giraff" och en hel massa "rosstenar". Inte så pjåkigt. För de som inte känner till homlar sedan innan så är det tydligen en sorts "fågelkråka" enligt dottern. Vad rosstenar är för något förtäljer inte historien.


Nova har skrivit alldeles själv med bokstaveringshjälp från mig. Och det var bara D och S som jag behövde påminna henne om hur de såg ut.

Annars har vi tillbringat denna dag med att fixa på gården i duggregnet. Det var gårdsdag i föreningen och eftersom vi har prioriterat bort varje sådan sedan vi flyttade hit för över ett år sedan kände vi att det var dags att fila på vårt goda grannar-anseende. Jag krattade till och med löv med Freja i bärsele. Det borde ju ha gett pluspoäng om något?

Efteråt tog jag och Nova tunnelbanan till Hötorget och gick och såg "Lilla Anna och Långa Farbrorn" på bio. Det var biopremiär för dottern och hon satt som ett ljus under de 50 minuter filmen höll på. Kul att göra något bara hon och jag, det ska vi försöka få in mer av framöver. Under tiden hade A fullt upp med att underhålla en surmulen Freja. Men det hade gått helt okej, han satte henne i badet (det enda säkra kortet för honom som saknar bröst, haha) och efter det hade hon ätit och somnat. När jag kom hem sov hon och fortsatte göra så ytterligare 2 timmar. Sådana långa dagstupplurar är vi som sagt inte bortskämda med nu för tiden. Bästa Pappan levererade med andra ord!

I övrigt har helgen bjudit på två sociala kvällar. I fredags var vi på överrasknings-afterwork hos E & E. Emil fyllde 35 i veckan och Elin hade bjudit in en massa kompisar och ordnat mingelmat. Mycket folk och mycket barn, rörigt och trevligt! Vårt Uppsalagäng har ju växt upp och ynglat av sig och nu har de allra flesta ett eller flera barn som härjar runt. Själva lämnade vi faktiskt minstingen hos farmor och farfar under de här timmarna. Lugnast för alla, resonerade vi (utom för farmor och farfar då förstås som hade fått hantera en gormig Freja, stackarna). Vi blev inte alltför sena utan promenerade hemåt kring 22 med sovande barn i vagnarna.

Igår hade vi P & L på middag och klockan blev över ett innan vi var i säng. Men vi fick ändå sova ostört till framåt 8:30 imorse och var återigen tacksamma för att vi kryssade i rutan där det stod "Sömntuta" på blanketten där vi beställde våra barn...

1 kommentar:

  1. Diamonds are a girls best friend...
    Rosenstenar är en icke briljantslipat diamant.
    Den tjejen kommer att gå långt om hon vid 3,5 års ålder tycker det är snyggt. Go for it, Nova :)

    SvaraRadera