Fis i rymden

Nomadfamiljen packade ihop och begav sig från As systers lägenhet i lördags förmiddag, S och tjejerna skulle komma tillbaka från ridlägret samma dag. Planen för dagen var att hinna med några snabba ärenden (kolla lister, badrumsarmatur och tapeter)  och sedan blåsa ut till stugan. Vi hade bestämt med E&E att tjyvstarta årets kräftpremiär hos dem på kvällen och jag hade lovat att baka en Västerbottenpaj.

Som alltid tar allt ett par timmar längre tid än vi har tänkt oss, så först strax efter 16 var vi på väg ut från stan. Snabbt stopp på ICA Flygfyren i Norrtälje där inköpslistan var kort; dyra färska kräftor (eftersom den frusna varianten inte skulle hinna tina), dyr färdiglagad paj (eftersom hemlagad paj inte lagar sig själv trots att man själv har fullt upp med att bläddra i tapetböcker) och bubbelvatten. Sedan de ytterligare två milen ut till stugan där vi bara skulle slänga in packningen och direkt upp till E&E.
Mitt i alla IKEA-påsar, väskor och plastpåsar inser vi att kräfthinken inte ville följa med oss. Den ville hellre stanna på parkeringen vid Flygfyren.

Aaaargh.

Så A drog iväg till den lokala butiken och lyckades komma över en ny burk ännu dyrare färska kräftor.
Äckligare jäkla kräftor har jag aldrig ätit. De smakade gammal dy. Inte för att jag har smakat färsk dy, men jag inbillar mig att gammal dy är snäppet värre. Så illa var det. Stjärtarna föll liksom sönder när man skalade dem. E&Es upptinade kinesiska Jumbo tog helt klart hem priset för godaste skaldjur på vår miniskiva. Något bittert med tanke på att vi betalade totalt sett 650:- för våra om man räknar in burken som försvann på vägen.

Men men, lägenhetsrenoveringen är ändå ett sånt svart pengaslukande hål så sådana här småutgifter är som en fis i rymden i jämförelse.

Därför kändes det bara som helt självklart när vi dessutom kunde plocka upp en parkeringsbot imorse.