Lussevägraren

Det var luciafirande på Novas dagis idag. Förväntansfulla föräldrar, mor- och farföräldrar hade trängt in sig i ena halvan av det största rummet på dagiset för att skåda sina avkommor tulta runt i luciakläder och sjunga julsånger. Varmt var det. En efter en kom de in, söta små lucior, tomtegubbar och gummor samt en och annan pepparkaksgubbe.

Och så vår dotter då. Lussevägraren. Det enda av barnen som inte hade velat ta på sig någon Luciaklädsel, trots idoga försök från dagispersonalen. Till slut hade hon gormat nej och börjat skrika när de försökte få på henne lite glitter.
Visst är det positivt att Nova står upp för sig själv och inte gör saker hon inte vill... men det här med "pick your fights" kan ju också vara bra att ta till sig för dottern.

Bombdåd

Jag och Nova missade årets upplaga av Bakarbröderna. A och hans kompisar bjöd på den traditionsenliga glöggen och lussebullarna på Djurgården under hennes sovtid idag. Men största anledningen till frånvaron är att min förkylning sakta har förvärrats sedan i fredags kväll och jag var inte alls sugen på att vara ute i kylan någon längre stund. Idag har det varit mysbyxor och hostningar hela dagen och jag är noll peppad för att gå till jobbet imorgon.

Deppigt också med terrordådet här igår. Självmordsbombare i Stockholm?! Visst förekommer det mord här som i vilken annan storstad som helst men det är oftast mindre godtyckliga händelser liksom. Om man lever ett sådant liv som vi gör inbillar jag mig att risken är rätt liten att någon skulle få för sig att t ex knivmörda mig på vägen hem från jobbet.
Det är det jag tycker är så läskigt med gårdagens bombdåd. En galning som är ute efter att döda "vanliga" människor och göra så stor skada som möjligt, hur undviker man sådana?
När det hände igår eftermiddag var jag och A väg hem med Nova längs Fleminggatan - vi hade beslutat oss för att ta shoppingrundan på Fridhemsplan istället för att gå ner till stan - när en konstig bil och ett antal polisbilar drog förbi. "Brandbil", sa Nova som vanligt när hon hör något med sirener. En bombbil förstod vi senare att den konstiga bilen var.

Och i efterhand funderade jag: Tänk om vi hade gått ner på stan som vi först planerat? Tänk om alla sex bomber hade utlöst mitt i julruschen på Drottninggatan och tänk om vi just i det ögonblicket hade passerat? En isning i maggropen när jag inte kan låta bli att tänka den förbjudna tanken på barnvagnen som slits i bitar. Många tänk om, men för några lyckligt ovetande människor på Drottninggatan var ju uppenbarligen döden närmare än de anade igår. A sa imorse, inte helt seriöst men ändå med en underton av allvar, att det kanske slutar med att vi måste flytta norröver, till byn där jag kommer ifrån istället. Men jag vet inte jag, när man tänker på saken så är det antagligen större risk att bli uppäten av en varg däruppe än att falla offer för ett bombdåd här i stan.

The real deal: Otrivin

Det är väl attans att jag aldrig kan sova länge när det är läge för det. Igår var jag och A på jobbfest (julpub på kontoret, årets julfest var av det mer sparsamma slaget eftersom man laddar för ett tioårsjubileum i mars) och vi lämnade därmed Nova hos farmor och farfar för andra helgen i rad. Då var det julknytis hos MW som stod på schemat och förra gången gick äventyret över förväntan; dottern hade snällt somnat in i sin resesäng vid halv nio och sedan sovit till kvart i tio dagen därpå. Det ska bli spännande att höra hur det har gått den här gången.

Själv har jag problem med sovandet när jag druckit några glas vin och det blir inte bättre av att jag överfölls av någon form av förkylning med tillhörande nästäppa igår. När jag är förkyld har jag antingen ont i hals, huvud och leder och känner mig riktigt risig eller så blir jag hes, hostig och snorig men känner mig helt ok.
Den här varianten verkar vara mer den senare även om jag faktiskt kände mig lite hängig på julfesten igår. Jag försökte tappert ignorera den känslan genom att dricka vin istället, men nästäppan smög sig förrädiskt på under kvällen.  Imorse vaknade jag halvt påklädd med sminket kvar (förstås) och krampaktigt hållandes en Nezeril. Jag blir så sjukt trött när jag kommer hem från fest att jag bara inte orkar klä av mig. Och att det var en nässpray för barn under 7 månader jag hade i handen förklarar varför jag knappt kunde andas på morgonkvisten. Jag hatar att vara täppt i näsan och när vi ska ta oss ut för att plocka upp dotter är det jag som tänker gå förbi ett apotek och köpa the real deal det första jag gör. Otrivin med menthol. För vuxna. Den rensar inte bara bihålorna utan hjärnan också. Jag älskar Otrivin med menthol.

Sockerkakslasagne

Det är så fantastiskt skönt att komma hem från jobbet och mötas av middagsdoft. Idag bjöd A på vegetarisk lasagne.
I sockerkaksform, för att spetsa till det lite extra.


Sen släpade jag mig till Friskis för ett träningspass för första gången på 1,5 vecka. Det var jobbigt.

Dagens ord: pepparkaka

Närmare 40 än 30

Födelsedagen började som alla andra vardagar med att klockan ringde vid tjugo i sju i torsdags. A gjorde dock mina frukostsmörgåsar och kompenserade serranoskinkbristen med extra många skivor vanlig skinka. Inte riktigt samma sak, men det är väl tanken som räknas... Därefter dagislämning och jobb precis som vanligt. Blev bjuden på härlig hamburgerlunch på Texas smokehouse av min projektledare.

Efter jobbet hade jag fått instruktioner om att befinna mig nere i Sturegallerian vid 17:45 och precis som jag hade hoppats på stod lite härligt spa på schemat. Jag och A fick en lång duobehandling med fot-, hand- och skalpmassage och sedan kurbad och ryggmassage. Mycket skönt! Men inte helt prisvärt, bör väl sägas. Det känns verkligen att man betalar extra för att det är just Sturebadet och för den lilla necessär med Kerstin Florian-produkter man får "på köpet".

Efteråt hade A bokat bord på en av mina favoritrestauranger; Restaurangen på Oxtorgsgatan. Nu var det ett par år sedan jag var där sist. Jag gillar för övrigt de flesta ställen där konceptet är att man väljer flera små rätter istället för det traditionella upplägget med en stor. På Restaurangen väljer man från ett antal "smaker" och så kan man få passande smakprover av vin till. Vi nöjde oss med 5 smaker (motsvarande en tvårättersmiddag) och det var alldeles lagom, tyckte jag. Jag älskar verkligen att gå ut och äta och det har blivit alldeles för sällan sedan Nova kom. Förhoppningsvis kan jag och A komma ut lite mer nu när farmor och farfar är i stan. Det blir liksom att man pratar på ett annat sätt än om man bara är hemma en vanlig kväll. Det är klart att vi pratar med varandra till vardags också, men man är mer inne i sitt eget pyssel på något sätt. När man går ut för att äta gör man det just för att njuta av god mat och dryck och varandras sällskap.

Lite mörkt foto men här är smaken "Pepparrot":
blini, forellrom och syrad grädde med pepparrot.

S och tjejerna passade Nova under kvällen och efter middagen gick vi förbi Upplandsgatan och plockade upp henne. Lillan var väldigt missnöjd med att bli väckt mitt i skönaste sömnen och gormade länge och väl på oss från vagnen på vägen hem.

Min födelsedagspresent hade A tittat ut, men inte inhandlat. En röd dunparkas från Peak Performance. Vi var nere på stan och köpte den nu under helgen. Den varmaste jacka jag någonsin haft i min ägo och om den här vintern också tänker bli smällkall lär vi bli mycket goda vänner, jag och nya jackan.

Så nu är jag 35 plus några dagar. Närmare 40 än 30. Än så länge känns den tanken faktiskt lite läskig.

Vintrig decemberstart

Jag tror aldrig att jag har varit med om att det är vinter här i Stockholm i början av december tidigare. Men nu är det faktiskt 10 minusgrader, snö och det känns som att vintern har tänkt parkera sig ett tag. Och hellre ett par minusgrader och torrt än kring nollan och snöslask.

I början av veckan kände jag mig hängig med huvud-, hals- och ledvärk och jobbade hemifrån både måndag och tisdag. Fantastiskt vad mycket man kan få gjort när man inte behöver springa ut och in ur möten hela dagen. Idag var det dock dags att ta tjuren vid hornen och visa sig på plats igen. Nästa fredag är det dags för leverans av det projekt som jag jobbat med sedan innan sommaren och det märks att det är extra kaosigt just nu. En hel del sista-minuten-problem som dyker upp och som bara måste lösas.

Efter jobbet tog jag en rask promenad över till Vasastan och mötte upp A, Nova, As syster S och kusinerna hemma hos Novas farmor och farfar. B fyller nämligen år idag och firades med blommor, hämtmat och tårta. Lite onsdagschampagne blev det också.

Imorgon är det dags för mig att bli ett år äldre. Jag har redan konstaterat att jag inte kommer att få min favoritsmörgås på sängen i år - ingen serranoskinka i kylskåpet nämligen. Men det blir nog en bra födelsedag ändå.