Larm i skrapan

I veckan som gick fyllde As kompis MW jämnt och vi var inbjudna till 40-årsfirande på höghöjdsrestaurangen Och himlen därtill i skrapan på Götgatan på Söder igår. Restaurangen/baren ligger på 26e våningen och man har alltså en rätt bra utsikt över stan därifrån. Vi var cirka 25 personer och förutom det sedvanliga tennisgänget och andra Stockholmskompisar hade även släkt och vänner från Ms hemtrakter i Småland rest upp. Kul att få träffa hans barndomskompisar, trevliga prickar.

Köket hade höga ambitioner och det som serverades var det fin smak på, konceptet var att man fick tre rätter till förrätt och tre rätter till varmrätt och sedan en dessert. Men portionerna var lite väl pyttiga och oj, vad vi fick vänta! Vi satte oss till bords kl 20 efter en timmes mingel och bubbeldrickande och jag tror inte förrätten kom förrän kl 21:30. Varmrätten tog nog också minst en timme på sig och inte förrän klockan 23:30 blev vi serverade desserten. Det är liiite sent och speciellt med tanke på att maten var förbeställd. Eftersom vi delade lokal med en välfylld bar och en DJ var det rätt hög ljudnivå och jag som hade vaknat med hes stämma kunde knappt göra mig hörd. I slutet av kvällen hade jag ingen röst kvar. Någon gång kring midnatt gick brandlarmet.
Japp.
Självklart befinner jag mig på 26e våningen på Stockholms typ enda skyskrapa när brandlarmet går. Hissarna var såklart avstängda och  det var bara att påbörja vandringen nedåt till fots i brandtrapporna som låg utanpå huset. 26 jäkla våningar. Det tog säkert 15 minuter innan vi var nere. Någon eld eller rök såg vi inte till. Tyvärr hade alla hängt in sina kläder i garderoben som låg i våningen under där vi åt, så några jackor fick vi inte med oss. Det är inte varmt utomhus utan ytterkläder i mitten av december och klockan hade hunnit bli mycket, så jag, A och E tackade för oss och hoppade in i en taxi istället för att vänta på en eventuell möjlighet att hämta ut våra tillhörigheter innan vi åkte hem.
Det var ju något av ett antiklimax på en annars väldigt trevlig kväll.
Men det var faktiskt  inte slut på trevligheterna där.
För sedan blev jag åksjuk.
Väldigt åksjuk.
Taxiföraren (som körde som en kratta med häftiga inbromsningar och accelerationer, sånt där som min mage bara inte tål) fick svänga åt sidan nånstans i början av Torsgatan så att jag kunde gå ut och ta luft. Förutom att ta luft lämnade jag även en liten "present" runt hörnet på en en tobaksaffär. Jag är rätt duktig på att kräkas kontrollerat på grund av min åksjuka, måste jag säga. Butiksägaren uppskattar nog inte gesten hur som helst.

Väl hemma var klockan över ett och vi kunde skicka hem mina barnvaktande svärföräldrar i samma taxi som vi åkt med. Allt hade gått bra med Nova. A hade missat spansk fotboll under kvällen och satte sig för att titta på den medan jag i vanlig ordning sov i soffan under tiden.

Idag har vi plågat oss själva med ett IKEA-besök. Det var hög tid att ta itu med hallgarderobsinköpen och i skrivande stund bygger A stommar för glatta livet så att dammsugare, städpryttlar, verktygslådor, handdukar, sängkläder, tvättkorgar, jackor/skor som är ur säsong och annat som just nu bara skräpar omkring i gästrummet också ska få någonstans att bo i lägenheten.