Språkförvirring

Nova underhåller Lillasyster med diverse sånger och ramsor medan föräldrarna plockar undan efter frukosten.

-"Bä bä vita lamm
Gick på restaurang
Vet du vad han gjorde
Bajsa under bordet
Då kom polisen
Och luktade på fisen"
Fnissar.
-"Nu ska jag räkna. På spanska!
Yksi, kaksi, kolmi!"
Ser konfunderad ut.
-"Näääe, det där var ju finska.

Julfest, kalas och glöggbjudning

Bakarbröderna gjorde väl inte riktigt skäl för namnet vid årets glöggbjudning då de hembakta lussebullarna hade rationaliserats bort i julstressen. Men som vanligt bjöds det på glögg (spetsad eller ospetsad), pepparkakor och ett par julsånger till förbipasserande. Och de insamlade pengarna gick till SOS barnbyar i vanlig ordning. Platsen var dock ny. I år var det Humlegården som gällde istället för Djurgården. Mer lättillgängligt, fler människor som passerar och bättre ställe för alla barnen som tillkommit sedan den första glöggbjudningen för tolv år sedan och som kunde åka pulka och leka i den stora lekparken ett stenkast bort. Det var dock fler stressade människor som var på väg någonstans och inte tog sig tid att stanna än ute på Djurgården, där är det fler söndagsflanörer på något sätt.

Humlegården

Trevligt att träffa tennisfamiljerna och andra vänner iallafall och skönt att komma ut ett par timmar på söndagen. Nova och O skötte sig mer eller mindre själva och åkte pulka större delen av tiden. När vi drog oss därifrån var Nova helt slut och jag lyckades med nöd och näppe avstyra ett psykbryt på bussen hem. Vi var alla rätt trötta och det blev soffläge hela söndagkvällen.

Helgen i övrigt bjöd julfest med jobbet i fredags för min del medan A var hemma med tjejerna. Sedan var det rätt tungt i lördags morse eftersom jag inte var i säng förrän vid tre, vaknade av Freja redan vid halv sju och kunde inte somna om efter det. Suck. Jag piggnade iallafall till lagom till att jag och Nova skulle iväg på kalas hos en av hennes dagiskompisar på eftermiddagen, tack och lov. Att vara bakis på ett fyraårskalas med typ 10 barn hade varit mer än jag kunnat uthärda, tror jag.

Lucia

I år hölls förskolans luciafirande utomhus och innergården var stämningsfullt pyntad med ljusslinga, ljuslyktor och marshaller. Det var rätt kyligt i torsdags, men lite kyla och snö är att föredra framför förra årets svettiga trängsel när 50 personer fick tränga in sig i ett rum på förskolan.

Första året vägrade Nova luciaklädsel totalt och förra året var det huvudglittret som fick nobben, så med tanke på vår dotters egensinnighet och envishet tänkte vi nog att det fanns en god risk att hon inte skulle vara med i tåget alls när de kom ut. Men det var hon faktiskt. Sjavade in bland de sista, tog god tid på sig och ville inte gärna sjunga med trots att de hade genrepat och att hon hemma sjunger både "Vi komma från pepparkakeland" och "Sankta Lucia" på repeat. Hon var i gott sällskap då det som vanligt kanske var 1/3 av barnen som sjöng, resten tittade storögt på muren av alla vuxna som samlats för att titta på dem. En helt förståelig reaktion när man tänker på saken.

Och här hemma pryds fönsterbrädet av en klassisk toarullslucia som Nova har gjort på förskolan. Gotta love it. Speciellt som den liksom skelar lite med ögonen.

Omtänksamma Storasyster

... ber mig först göra "Prästens lilla kråka" på Freja "för att lillasyster tycker att det är roligt" och ber mig sedan ta fram pallen och ställa framför vantlådan. Där stoppar Nova in en massa vantar i sin mössa "så att de inte ska frysa".

Någon

Jag nämner inga namn, men någon högljudd liten person som uppenbarligen älskar ljudet av sin egen röst höll sina föräldrar vakna mellan fyra och halv sex imorse. Något ovanligt var det, för hon vaknade med ett irriterat vrål och när jag kollade status så hade hon gjort nummer 2. Det var länge sedan jag behövde byta blöja nattetid. Kanske smakproven på kvällskvisten som satte igång magen?

Damen ifråga var inte intresserad av mat och ville inte ha nappen någon längre stund utan bara ligga och "sjunga". Även om det inte skriks så är det inte helt lätt att sova när någon ligger och låter typ "ååååååaaaaaoooo" i sovrummet. Rätt högt också.

4,5 månad

... är vår minsting nu. Vid förra veckans BVC-besök vägde Freja in på 8 kilo och en längd av 65 cm. Jag upplever att hon äter något mindre och mer sällan just nu och mycket riktigt hade hon närmat sig normalkurvan något, numera ett hack över den.

De senaste veckorna tycker jag att livet med Freja blivit mer harmoniskt, jag kommer ihåg den känslan från när Nova var bebis också. Någon gång efter 3 månader sker en del utveckling som gör vardagen lättare, helt enkelt. Hon är till exempel allmänt nöjdare och kan roa sig själv längre perioder. Gruffar ibland, men mest bara om hon är trött eller hungrig och är sällan sådär skrikig som hon kunde vara om kvällarna i början. Finmotoriken har utvecklats, vilket syns när hon greppar och undersöker saker med munnen och händerna på ett mer förfinat sätt än tidigare. Freja kan ligga på mage 10-15 minuter när humöret tillåter och med lite uppallning kan hon sitta med i barnstol vid bordet. Det underlättar ju nu när det är dags för smakprov. Rekommendationerna för introduktion av mat har förändrats sedan Nova kom och nu ska man tydligen börja med att ge små smakprov på fingrarna på lite allt möjligt som man själv äter. "Smakportionerna" där man vande vid en smak i taget är tydligen ute. Idag fick Freja iallafall smaka på pressad potatis och smör. Det gillades verkligen och hon högg som en liten haj efter både mina och As fingrar. Sked kommer dock att introduceras snart.

Vad gäller sömnen sover Freja i allmänhet tre gånger om dagen, 30-45 minuter per gång. Ibland kan man övertyga henne om att sova mer vid lunchluren. Hon har äntligen insett att barn ska somna tidigt så att föräldrarna kan få lite vuxentid på kvällen; Lillan somnar för natten vid 19-19:30 men vaknar ofta till en kortis på kvällen. I den lilla luckan brukar vi passa på att ge henne mjölkflaskan och sedan sover hon antingen resten av natten eller vaknar vid 5-snåret för att äta igen. Efter det somnar hon om till 8-9-tiden på morgonen. Så kring 14-15 timmar per dygn blir det nog iallafall.

Vi hobbyammar fortfarande, men jag börjar så smått fundera på att lägga ner snart. Speciellt som Freja precis har börjat ta nappen (!!!). Jag och A hade börjat förlika oss med att hon inte var någon napptjej, men när jag försökte stoppa in nappen vid en särdeles skrikig läggning häromdagen tog hon den och somnade på ett par sekunder. Utan ett knyst. Och det är ju just det där som jag upplever fungerar så bra med napp, hon kan komma till ro av sig själv och vi slipper den där ibland rätt långa skrik-buff-rutinen som det ofta har varit vid läggningarna. Sedan dess lägger jag bara ner henne när hon verkar trött, ger henne gosen och sjunger en eller två sånger. Säger att det är dags att sova och klappar lite på henne. Börjar hon protestera (=gallskrika) får hon nappen (vi ska försöka att begränsa nappandet till just innan och i början av sovning). Hittills har hon somnat av sig själv efter max någon minut. Utan skrik och bråk, vilken skillnad!  Så förhoppningsvis blir det enklare för eventuella barnvakter att få henne att sova också...

Fyrbarnsfamilj

I fredags hade vi förstärkning av barnaskaran i form av Thea och Edith medan deras föräldrar fick en kväll på tu man hand. Till fredagmiddagen hade vi alltså fyra barn i åldrarna 4 månader, 8 månader, snart 4 år och snart 5 år runt bordet.

Efter middagen var det projekt Läggning för de minsta barnen. E knoppade in i sin vagn klockan 19 med en vällingflaska och Freja tog efter och somnade in utan skrik i sin egen säng en halvtimme senare. Stora tjejerna fick vara uppe lite längre. Först badade de tillsammans och efter en stunds filmtittande somnade de inne på Novas rum, T på en madrass på golvet. Tanken var att hon skulle sova över för första gången så det var lite spännande att se hur det skulle gå. Men inga konstigheter där, båda tjejerna sov någon gång efter 20:30. Tyvärr råkade jag väcka E när jag skulle flytta vagnen från ett rum till ett annat och hon krävde en del övertalning i form av vagnande och ytterligare en vällingflaska innan vi hade 100% sovande barn igen.

E & E hämtade upp E på vägen hem och sedan blev natten lugn med bara en matning av Freja som avbrott. På morgonen var jag uppe först av alla och inte förrän en halvtimme senare, vid nio, vaknade övriga. Inte så pjåkig sovmorgon med tre barn i lägenheten!

A spontanuttryckte "Det är väl inte så mycket mer jobb med fyra barn än med två?!" och förträngde antagligen att barn varken kommer ut som femåringar eller levereras iklädda pyjamas varje kväll, så att allt man behöver göra är att se till att de får i sig välling och somnar... men jag håller med om att det gick ovanligt smidigt att vara fyrbarnsfamilj för en kväll (även om det såklart var full rulle innan alla väl sussade sött).