Första semesterdagen

Semestervädergudarna hörde våra böner och har gett oss en toppenstart på semestern.
Vi kom ut till stugan igår vid 14-tiden och faktiskt väntade våra första gäster redan på oss här då. Det har blivit någon sorts tradition att vi inleder vår semester genom att umgås med Pontus och Linda, ett par vilka A ursprungligen känner via sin kompis Pelle.

Efter en sen lunch tog vi en kvällstur med båten och besökte KnappKarlsson, en mysig sjökrog på Barnens Ö, ca 15 minuter norrut. Det var premiärtur både för Nova och mig i nya båten. Motvilligt erkänner jag att det känns väldigt skönt att ha ny båt, den nya pärlan är mycket stabilare och tystare. Nu kan man till och med föra en konversation utan att behöva skrika genom motorbullret. Nova verkade gilla att åka båt, hon skrattade och var nöjd även om det blev lite i senaste laget för henne. Å andra sidan tog hon en tupplur på As arm när vi tog en clara på KnappKarlsson, så det var ingen fara på taket.


Idag har det varit fortsatt varmt och vackert väder, 27 grader och inte ett moln så långt ögat kan nå. Vi har legat nere vid bryggorna ett par timmar och de andra har badat. Inte badkrukan Nordell dock. Jag vidhåller att det måste vara minst 22 grader i vattnet för att det ska vara mödan värt att hoppa i plurret. Idag var det bara 19 grader och följaktligen blev inget mer än mina underben blötlagda. Resten av kroppsdelarna var lättade att de kom undan.

Sprattelfia

140 kronor, 30 minuter och ett blodprov fattigare

Idag sitter jag där jag sitter. Hissen är trasig och jag tar inte gärna barnvagnen på ryggen fyra trappor upp och ned. Tydligen ska det ta två veckor att reparera hissjä--ln, vad nu hissreparatörerna ska göra under så lång tid?
Tur att vi drar till stugan imorgon, otur att vi får frakta ner hela semesterpackningen utan hiss.

Igår hade vi barnvakt för första gången. Det var Novas farmor och farfar som var snälla och körde upp från Kolmården för att vakta henne några timmar på kvällen. Jag och A var på sommarfest ute i Saltsjö-Boo med hans företag, en fest som A också anordnade. Festen hölls hemma hos en av hans kollegor och vi var 25 personer kring långbordet på terassen. Det var en lyckad tillställning med vackert väder, bubbel, medelhavsbuffé, trevligt sällskap, ett par drinkar och lite Guitar Hero-tvspelande senare på kvällen. Självklart vann jag en match mot A.
Allting hade gått bra här på hemmaplan, Nova uppförde sig tydligen exemplariskt och gruffade inte en enda gång. När vi var hemma strax efter ett låg hon och sov som en liten ängel.

Tidigare på dagen var jag hos min husläkare för att kolla upp min ur-led-hoppande handled och mina känslolösa fötter. Efter att förhört mig och sedan pillat och dragit under fotsulorna med något som liknade ett medeltida tortyrredskap (alternativt en pizzaskärare) konstaterade den gode doktorn att det var en nervskada till följd av svullnaden under graviditeten och inget att göra åt. Inte helt otippat. Han kunde inte säga om de kommer att återhämta sig helt, det är bara att vänta att se. För att utesluta att det inte handlar om B12-brist fick jag ta ett blodprov också. Jag hatar att ta blodprov.

Problemet med handleden är tydligen något som kallas de Quervains sjukdom, vilket inte alls är en sjukdom utan någon sorts förtjockning av senorna över handleden vilket gör att de inte passar perfekt i sina "skidor". Vanligt bland kvinnor som nyss fött barn och bara att vänta ut så länge det går åt rätt håll och man inte har några större smärtor av det.

Summa summarum: 140 kronor, 30 minuter och ett blodprov fattigare fick jag alltså ett franskt namn på min ömmande handled. Inte ens ett ynka anti-hoppa-ur-led-piller.

Första smakportionen

På midsommardagen - prick ett år efter det positiva graviditetstestet, tiden går fort - fick Nova sin allra första smakportion i form av hemgjord potatispuré. Lilla fröken verkade inte tycka att det var speciellt äckligt, utan mera konstigt:
"Okej, varför lägger ni kletiga grejer i ansiktet på mig...?"

Efter tre dagar med potatispuré är vi nu inne på en köpeburk palsternacka/potatis. Min plan är att få Nova att äta både hemlagad och köpt mat genom att växla mellan att laga själv och servera burkmat. Tydligen blir en del bebisar kinkiga och vill bara ha burkmat om de får vänja sig vid det. Något med konsistensen, misstänker Elin. Det finns uppenbarligen olika grader av puréighet...

Det här med att äta går iallafall bättre och bättre, nu öppnar hon munnen när skeden kommer och anstränger sig för att få in maten. Men mycket hamnar som synes på helt andra ställen än i hennes lilla mun (lärdom: bebisar andas konstigt med mos i näsan...).

Midsommar

Nästan en vecka sedan senaste inlägget och jag skyller det på en viss mobiloperatör som har uppenbara svårigheter med att få det nya SIM-kortet till mitt 3G-modem att fungera. Hur svårt kan det vara?

Midsommar firades på Vätö. Ingen stor skara, bara "la familia" och en förstärkning i form av As kompis Micke. Singelkillen och barnfamiljerna.

Jag hade bestämt mig för att för första gången i mitt liv göra en kavringstårta, så klockan 7 på midsommaraftons morgon var jag uppe och gjorde lax- och-löjromstårta (dock slog snålheten till och det blev stenbitsrom istället) och bakade bröd som en riktig husmor. Tårtan skulle tydligen vara "oumbärlig på buffébordet", och det vet jag väl inte, men god var den iallafall.

Hmm... var inte handfatet större?
Och var inte bebisen mindre?
Trångt blev det visst.

Midsommarklädd tjej

Klassisk sillunch intogs på E & Es altan, nypiffad dagen till ära. Emil hade till och med sytt nya överdrag till bänkdynan. Fantastiskt om A kunde göra det samma, men det lär väl aldrig inträffa. Med hjälp av tre infravärmare kunde vi till och med sitta ute, för vädret visade sig inte från sin blidaste sida. 13 grader "varmt" bara. Men det var iallafall uppehåll, alltid något.
Vi brassade infravärmarna så mycket att proppen gick och det tog säkert en halvtimme innan E & E hade lokaliserat vilken propp som gått. Det visade sig att förra stugägarna hade kopplat altanuttaget via en spis-fas, typ. Lite colamannen där också.
Värme blev det också av Emils "hemgjorda" snaps. Ja, han brukar inte direkt plocka potäter och bränna hemma på kammaren, men iallafall göra egen smaksättning. Årets smak var lime och chili. En riktig höjdare, tyckte till och med jag som normalt sett anser att snaps är ungefär det äckligaste som finns.
Efter leverbiff då, vill säga.

Framåt kvällen förflyttade vi oss ner till oss för att grilla. Småtjejerna premiärsov i samma rum (Nova slapp sova i duschen, vilket hon nog var tacksam över) och det gick över förväntan, ingen av dem stökade och väckte den andra. Lillan i sin spjälsäng och Thea i dubbelsängen.

Elin fixade en smarremumsig jordgubbsmaränghistoria till efterrätt. Killarna drog iväg och bastade vid 12-snåret och det markerade slutet på midsommar 2009. Betydligt lugnare och inte fullt lika sent som förr om åren. Även om jag nog hade liiite vinhjärna när jag beslöt mig för att försöka ta bort mitt smink med olivolja framåt nattkröken... det gick sådär (min sminkborttagning var kvar i stan).

Maräng, jordgubbar, hallongrädde och chokladtryffelsås
= mmmm

Tre män och en liten liten soffa

Resten av helgen har vädret varit soligare och varmare. Gräsmattan har fått sig en klippning och alla sommarväxter har kommit ner i olika krukor på terassen. A har skalat ett berg också. Han är lite lätt besatt av att ta bort allt gräs och ris från stenformationerna vi har på tomten. Jag låter honom hållas med det han pysslar med, för det mesta. Att skala berg är rätt mycket jobb, så jag skällde inte ens på honom för att han trimmat bort en riddarsporre.

(Jag ser A kratta gräsklipp rakt över platsen där det växer en rosa riddarsporre)

- Du, var försiktig, det är en riddarsporre där.

- Nä, det är ingenting här (säger A oskyldigt).

Jag går och tittar. Nej, det var ju sant. Det är ingenting där. För den har han trimmat bort.

Ordnüng i kryddlandet - jag haffar några liljekonvaljer
som försöker smyga sig in och hänga med gräslöken

Svärmor upp i dagen

A filosoferade härom dagen:
- Du har ju liksom byggt Nova och burit henne inuti dig i nästan ett år. Och så kommer hon ut och ser inte ens ut som dig utan istället precis som min mamma gjorde när hon var liten!
Visst är det konstigt?!

Mmm, så kan det bli. Vilken himla tur att jag gillar svärmor.

Det här med övningar

Jag har inte varit direkt flitig med barnvagnsjoggandet, men idag tog jag faktiskt en springtur längs Kungsholms strand innan lunch. Tredje rundan sedan premiären för lika många veckor sedan.

Nova tycker att det är fantastiskt roligt när vi ligger på hennes filt och jag gör magövningar efteråt. Tyvärr finner inte jag det fullt lika roande, men med tanke på att mitt mittparti bäst karaktäriseras av ord som "skumgummi" och "svampig" sedan graviditeten (och det var ju inte direkt något sexpack av muskler innan heller) är det ett nödvändigt ont att stärka musklerna med sit-ups och liknande kroppsböjningar. Men ååå så tråkigt!
Överlag är det här med övningar bara så trist, oavsett vad det gäller. Jag vill helst bara vara bra direkt liksom.
Tålamod är inte min starka sida.

Svettlurk och kräklurk.