PMI

Idag gratulerar vi A för att han klarade sin PMI-certifiering, som han ägnat en hel del kvällar åt att plugga till senaste tiden. Nu kan han titulera sig projektledare på "riktigt".
Så ikväll är det istället studerande av bilmodeller och diverse kalkyler som sysselsätter honom.  Jag befarar att han kommer att vilja dra iväg oss till en bilhandlare i helgen... suck.

Dagens insikt

Man vet att man är dålig på att
...märka kläder när man av en händelse kikar i stora "kvarglömt"-lådan på dagis och plötsligt inser att hälften av plaggen tillhör sitt barn.
... hålla koll på sitt barns garderob när man inte ens har saknat en halv låda med plagg.

Lekland x 2

A har börjat gagga om att det snart är dags att byta bil och föreslog att vi skulle ägna lördagen åt att åka och ta en rajd hos bilfirmorna. Eh, I think not... jag är så fantastiskt ointresserad av bilar att det är skrämmande. Så länge bilen vi äger kan ta mig från punkt A till punkt B med hyfsat komfort är jag nöjd. I början kom jag knappt ihåg vilken bil som var vår och gick vid mer än ett tillfälle och ställde mig vid fel fordon när vi skulle åka någonstans. Med andra ord kan jag nästan inte ens tänka mig ett värre sätt att spendera dyrbara helgtimmar på än att hänga hos en bilhandlare och provköra bilar.

Istället fick A ta med sig E på förmiddagen igår medan jag och E och döttrarna besökte det hyfsat nyöppnade leklandet på Fridhemsgatan. Verkligen super att det finns ett sånt ställe här i närheten. Inte alltför stort men tillräckligt för att roa tre-fyraåringar ett par timmar. Det finns ett café där man kan luncha eller fika och många bord så att föräldrarna kan sitta och äta och prata och samtidigt hålla koll på sina telningar. Efter 14 packade vi oss iväg till Thelins konditori för en sockerboost. Nova klämde i sig en hel stor kanelbulle helt på egen hand. Jag och E konstaterade att det är väl aldrig så tyst och lugnt som när det bjuds på sötsaker...

Mer "lekland" imorse; efter frukost tog A och E tog med sig tjejerna till mini-SATS där de kunde leka medan papporna tränade. A har en certifiering på onsdag och har pluggat en hel del de senaste två veckorna. Så efter lunch idag gick jag och Nova ut i det fina vårvintervädret för att promenera längs vattnet. Det var väldigt många andra söndagsflanörer som hade tänkt samma tanke och det var nästan trängsel längs Norr Mälarstrand. Vi stannade till för att mata änder på ett par ställen och gick sedan halva gångpromenaden runt Kungsholmen innan vi tog svängen förbi biblioteket på hemvägen. Därefter mellis och bokläsning på hemmaplan innan middagsbestyren. Pappan kom ut från sitt pluggrum för att äta middag och lägga Nova men stängde sedan in sig igen. Både han och vi ser fram emot att studietiden ska vara över.

Öppet vatten på Riddarfjärden

Vad lejon inte gillar

Igår frågade Nova om lås till dörren till sitt rum.

- "Tyvärr", svarade jag, "vi har ju bara lås till badrummen, så att man kan få vara ifred när man går på toaletten. Varför vill du låsa dörren?"
-"Kom mamma, så kan vi prata om lejon", sa Nova och klappade bredvid sig på soffan.
- "Lejon? Vad är det med lejon?", undrade jag och satte mig.
- "Jag ska låsa dörren så att inte lejonen kan komma in!  För igår kom det ett lejon..."
Dottern spärrade dramatiskt upp ögonen och fortsatte:
".... som BAJSADE i min säng. Och sedan åt det upp Doras leksaker!" (Dora är en docka)
- "Nä men fy, vilket oförskämt lejon!" småskrattade jag. "Nu har vi ju inget lås, men kanske kan vi hitta på något annat som håller dem borta?"
Nova funderade länge.
- "Vad tror du om att sätta en skylt på dörren till ditt rum?", försökte jag.
- "Ja, eller en teckning!", kom hon på. "Jag kan sätta upp teckningen jag gjorde till dig för att skrämma lejonen!"

Sagt och gjort. Nu sitter det en lejonskrämmarteckning på dörren till Novas rum. De gillar tydligen inte helikoptrar.

Kort magsjuka?

Nyss fyllda tre har Nova levererat sin andra kräkning någonsin. Jag kan faktiskt inte påminna mig om att hon kräkts mer än en gång tidigare, då var hon var ett par månader gammal. Ja, och nu räknar jag bort efter-maten-kräkningarna när hon var riktigt liten förstås.

Idag när dottern och A var på väg från dagis i bilen så kom nämligen lunchen upp under färden hem. Därefter stupade hon i säng och sov mellan 17 och 19. När hon vaknade var hon pigg igen och åt blåbärssoppa, yoghurt och en tredjedels smörgås innan det var sovdags igen strax innan 22.

Det går magsjuka på dagis och på eftermiddagen hade Nova sett lite hängig ut, klagat över ont i magen och vilat en del på soffan. Pedagogerna hade skickat hem två andra barn på eftermiddagen efter att de kräkts. Rekommendationerna från dagis är att barnen ska ha en kräkfri dag innan de kommer tillbaka igen, så antar att det blir VAB för min del imorgon. Men det känns som en väldigt kort magsjuka, om det nu är det...?

Kepchup, popcorn och ilskna katter

Imorse satt Nova på lilla toaletten medan jag var precis utanför och letade efter en kofta i min bångstyriga garderob.
Jag hör en rejäl prutt.

- "Hoppla, går det bra där inne?"
- "Mamma, bajs låter som kepchup."
- "Eller som popcorn som poppar", fortsätter hon.
- "Som popcorn?", svarar jag förvånat. Poppat popcorn har vi gjort här hemma typ en gång och det var ett tag sedan.
 - "Oj, nu låter det som en ilsken katt!", kommer det sedan.

Dotterns mage var inte helt stabil, nej.

Fira sig själv funkar också

Lördag och söndag har mestadels varit sköna hemmadagar. Igår gjorde vi dock ett ryck för att göra något åt entrén. Någon form av matta som kan ta den värsta smällen vad gäller grus och skit från skor samt vattenpölar från barnvagngshjul har saknats oss. Ett par tidningar har fungerat som vattenavrinning hittills, inte så värst snyggt.
I Brommas industriområde finns nästan allt, så också Mattkompaniet där vi shoppade en riktig entrématta som täcker den första metern i hallen och där vi ställer vagnen. Den har utlovats att palla för 7 liter vatten per kvadratmeter.
Så bring it on bara, Stockholmsslask!

Idag på eftermiddagen kom Novas farfar, farmor, faster och kusiner över för att fira Nova. Dagen till ära hade jag bakat tårta. S ville gärna ha receptet, så det följer nedan.

Nu är helgen och årets firande av dottern till ända. Nog bra att det är ett år till nästa födelsedag så att inte Lillan drabbas av total hybris. Vid kvällens bad hörde jag och A en liten röst från badrummet som flera gånger högljutt sjöng "Ja må hon leva". Följt av ett antal "Hurra för Nova!".