Om morfar apropå ingenting alls

Spontan kommentar ur det blå vid middagsbordet:

- "Morfar är snäll för han ger mig godis fast det inte är lördag och låter mig köra traktor och åka fyrhjuling."

Veckan och helgen

På jobbet har Mamman varit på kurs och sedan certifierat sig till Scrum Master, arbetat med affärsplanen för 2014 och bara allmänt förkovrat sig inom områden som känns intressanta. Det blir mycket på temat agilt just nu, vilket är det som mitt bolag profilerar sig inom. Inget projekt för min del än, men hjärnan uppskattar hur som helst att få utnyttjas igen.

Här hemma har Pappan med bravur tagit över stafettpinnen och jonglerar med barn, lämningar, hämtningar, parkhäng och middagsfix som om han inte gjort annat. Att de där utlovade storhandlingarna verkar dröja har jag överseende med.

Rutschkaneåkning i Kronis

Helgen anlände sedan lite för snabbt och vi hann liksom inte med att boka in något, så det blev två sköna hemmakvällar med god mat och soffhäng i brist på andra planer.
I söndags fyllde barnens faster S år och vi tog oss ut till nya huset på Storholmen, en bilfri ö utanför Lidingö. Kul att få se nya lyan och trevligt med middag i det fria. 

Nova och stora J, som är toppenbra med sina småkusiner

Middag utomhus

... och tårta inomhus.

Vi är dessutom djupt imponerade av hur snabbt S lärt sig köra båt! Ön är som sagt bilfri och båt är därför en nödvändighet om man inte vill vara helt beroende av att åka färja. Vintertid är det promenad över isen som gäller. Med andra ord inget permanentboende som bekväma jag skulle klara av... 

Kapten Sara

På kurs

Det är inte bara förskolepersonal som får papperspyssla på arbetstid. Om man är konsult på scrumkurs* kan man också få möjlighet att göra det.

*enkelt uttryckt är SCRUM en metodik/ramverk för systemutveckling

Tidig kväll

Otroligt nog var vi i säng före 23 så här på lördagkvällen. En minut i, men ändå. Och då har vi ändå hunnit med att basta och äta kräftor hos E&E innan vi vandrade hem i mörkret under en maffig stjärnhimmel. I Stockholm ser man ju sällan stjärnorna. Annat är det här ute på "landet"!

Nova och Thea försvann till kojan i skogen och tillbaka kom ett par konstiga typer. 

Indiansommaren håller i sig och vi åt självklart utomhus. Sista utemiddagen för i år?

Nu ska jag sova! Det har varit några nätter med dålig sömn och det vore fantastiskt skönt att kunna ta ikapp lite inför nästa vecka.

Jobb- och förskolestart

Två dagar har gått av arbetsveckan och semestern känns redan märkligt avlägsen. Nu har jag inget projekt än och mjukstartar med att sitta på kontoret, men intressant ändå hur snabbt det känns helt naturligt att inte vara mammaledig. Än så länge njuter jag av att klä på mig "riktiga" kläder och gå hemifrån på morgonen, småprata med folk på kontoret och ta en kopp kaffe framför datorn. Äta lunch ute och tillbringa arbetsdagen med att läsa på till en certifiering jag tänkte passa på att göra innan jag får projekt. Kunna gå hem tidigt just för att jag inte har projekt än.
Jodå, hittills är det enbart skönt att ha blivit utsläppt i vuxenvärlden igen.

Nova har också haft en bra start på förskolan. Inga sura miner vid lämning och pedagogerna har rapporterat att det bara gått bra hela dagarna. Mycket lek i olika konstellationer.

Leker tåg med förskolekompisarna

Parkhäng efter förskolan

Freja verkar inte vara särdeles brydd över att det nu är pappan som är hemma med henne och inte jag. De har varit och kollat runt lite på mini-SATS en dag och hängt lite i parken en annan dag. Pappan har också upptäckt att man inte hinner sådär våldsamt mycket mellan lämning, hämtning, mat- och sovdags...

Tretton månader

Senaste månaden har lillan begåvats med två nya tänder; kindtänderna på högra sidan har nämligen ploppat upp.

Hon åt ingen välling nattetid (eller överhuvudtaget) under hela tiden vi var i Kreta men sov ändå ovanligt stabilt. Vällingvägrandet har hon tyvärr fortsatt med, välling är ju bekvämt att kunna ta till ibland. Det stabila sovandet kunde gärna ha fått fortsätta men senaste tre nätterna har hon hörts mer än vanligt, var och varannan timme på efternatten. Ibland vaknat till men lika ofta skrikit och härjat runt halvsovande med nappen i. Föräldrarna har med andra ord inte fått någon vidare sömnkvalitet. Nova har också kommit upp minst en gång per natt för att kissa eller bara för att kravla upp i vår säng.

Freja skakar numera tydligt på huvudet som svar när det är något hon inte vill. Speciellt när man försöker mata henne och hon inte vill ha det som erbjuds. Helst vill hon äta själv men behärskar inte helt tekniken med sked/gaffel. Det blir ofta mer mat i knät än i munnen. Saker som går att plocka med fingrarna fungerar bäst. Hon älskar korv.

Och sist, men definitivt inte minst, sedan vi kom hem från Kreta har gåandet tagit fart! Nu kan vi nog säga att vi har en bebis som kan gå (även om det fortfarande kryps en del).

Zombie walk

3 onödigaste grejerna i resväskan

Alltid släpar man med sig något som man tror ska komma till användning, men som inte gör det. För Kreta i slutet av augusti ser topplistan ut som följer:

1. Paraply. Jag tror att solen gick i moln en kort stund under två veckors tid.
2. Antes varma huvtröja och de två andra långärmade varianterna han släpade med sig. Uppåt 30 grader dagtid, inte många grader lägre nattetid. Vi svettades under våra tunna lakan under ACn när vi skulle sova. När skulle han ha långärmat på sig egentligen (förutom under flygningen då, men det behövs knappast tre tröjor för det)? 
3. Våra "finare" sommarskor. Att vi aldrig lär oss att vi bosätter oss i våra flip-flops när vi lever beachliv.