torsdag 16 februari 2012

Välkommen Månen

Bara för att jag skrev det så hade Nova såklart en skriksession vid halv två inatt då hon bara gormade "ajajaj" om och om igen. Kort anfall dock.

Så har första 2012:an i kompisgänget nedkommit också - våra Västeråskompisar har fått tillökning under natten i form av en tjej. Storasyster H har sedan länge deklarerat att det kommande syskonet ska heta... Månen.

onsdag 15 februari 2012

Friluftsäventyr à la storstadsbor

Jag är totalt bloggoinspirerad, så här kommer ett par foton från helgen istället. Söndagen bjöd på en strålande vacker vinterdag med vårkänningar, soligt och bara någon ynka minusgrad. Vi ägnade oss åt friluftsäventyr à la storstadsbor, det vill säga att vi tog ett par repor i pulkabacken i Vasaparken. S och tjejerna var på skridskobanan samtidigt och efteråt gick vi hem till dem och åt varmkorv till lunch.

 
Svärföräldrarna

Nu har den brunblaskiga snömodden erövrat Stockholm igen och det ger dagens motion att försöka ta sig någonstans med barnvagnen. Nova är tillbaka till dagis igen den här veckan och hela familjen har gradvis återgått till hyfsat ostörd sömn senaste dagarna. Halleluja. Jag förstår inte hur de fixar det, de som har barn som jämnt och ständigt vaknar på nätterna. Dottern har heller inte haft något mer nattskräcksanfall sedan helgen. Vi hoppas och tror att det var relaterat till hennes förkylning.

fredag 10 februari 2012

Trött vecka

Fredagkväll och familjen är slut. Nova har varit hemma från dagis hela veckan. Dagtid har det oftast gått bra och en del dagar har hon knappt uppvisat några sjuktendenser alls. Men på nätterna har det hostats och snorats och vaknats och skrikits så att vi alla är helt matta. Hon har ätit dåligt också, vilket säkerligen har bidragit till hennes dåliga nattsömn.

Dessutom har jag haft mycket på jobbet i veckan och VAB och stökiga nätter har varit särdeles ovälkommet. Som tur har vi haft svärföräldrarna som kunnat ställa upp och ta hand om dottern några timmar här och där. Idag var A hemma eftersom jag helt enkelt var tvungen att vara på plats på kontoret då vi hade en viktig deadline.

När jag kom hem vid 17:30 - efter att ha handlat mat efter jobbet - möttes jag av en treåring som låg och skrek på golvet. Samma tema har fortsatt hela kvällen. Rätt tydligt att Nova var trött då hon nästan somnade vid middagsbordet och hon var i säng redan vid halv åtta. Normala fredagkvällar brukar hon vara uppe lite längre än så.

Vi har redan hunnit med två nattskräcksanfallliknande episoder och nu ligger dottern och sover i vår säng. Bara att hoppas att hon kommer ner i djupsömn nu.
Som kronan på moset lyckades jag steka entrecoten alldeles grådaskig och tiramisun som jag förberett till morgondagens stormiddag med alla tennisfamiljerna blev inte alls så bra som förra gången jag gjorde den. Mascarponekrämen blev för lös. Passande avslut på en trött vecka.

tisdag 7 februari 2012

Mer VAB

Mycket riktigt blev det VAB idag också och A fick vara hemma med Nova. Hans enda måste-möte klarades av via telefon och med hjälp av "Nicke Nyfiken" som idag har fått ersätta "Bamse i trollskogen", vilken gick varm här hemma i måndags. Dottern har varit hyfsat pigg men har fortsatt lite feber, är snorig, rätt rosslig i bröstet och ser ut att ha infektion i båda ögonen. Det blir fortsatt hemmavarande imorgon, A tar morgonen när jag har några möten och sedan byts vi av kring lunch.

Det har varit kallt här i Stockholm (liksom i övriga delar av landet) hela veckan med temperaturer kring 10-15 minusgrader. Lite mildare idag och igår med cirkus 6 minus. Men det är ändå något sorts vårtecken att jag köpte "Allt om trädgård" på vägen hem idag för första gången på många månader. Eller så längtar jag helt enkelt efter sommar och stugliv.

måndag 6 februari 2012

Kolonialfeeling

Denna förbannade hall förresten. Jag har kategoriskt vägrat att skriva på bloggen om tapetseringen av detta rum. Det blev bara helt förfärligt. Man får någon sorts kolonialfeeling när man kommer in och ser alla palmer och snäckor och andra konstiga saker som finns på tapeten. Det blev liksom så fantastiskt mycket palmer och snäckor. Inte alls som när vi såg den där lilla tapetfyrkanten och var så innerligt trötta på blomrankor och kände att den här var ju annorlunda och vad tusan den tar vi så att vi får upp någon jäkla tapet någon gång. Det skulle kännas helt naturligt om det dök upp ett uppstoppad noshörningshuvud på en vägg. Ungefär så ser vår halltapet ut. Inte riktigt den känsla man vill få när man kommer hem efter jobbet.

Hur tänkte vi när vi valde ut just denna bland de 25 000 tapeter som finns på marknaden? Jag vet inte. Jag kan bara skylla på en sak: hjärnsläpp. Totalt hjärnsläpp. En överdos av tapeter helt enkelt. Nu alternerar vi mellan att försöka förlika oss med tapeten och planer på att helt enkelt måla över skiten. Fortsättning följer.

Var tog helgen vägen?

Den liksom bara svischade förbi snabbare än vanligt och jag måste fundera över vad vi gjort egentligen.
Men jo, i fredags tog vi det bara lugnt hemma. Jag kände mig lite hängig i slutet av veckan och det var skönt med bara en soffliggarkväll.

Dagen därpå var det fler saker på schemat. Först kalas hos T klockan 14. Jag och Nova gick dit medan A var hemma och gjorde manliga saker i hallen med målarpensel och verktygslåda och sådär.
Barnen fick tårtfika och skattjakt medan de vuxna bjöds på bubbel och småplock. Under de premisserna är det helt okej att uthärda två timmars sällskap av 8 barn i åldrarna 2,5 till 5. Därefter snabb promenad hem för att packa om och sticka iväg till P & L i Hammarby Sjöstad på middag. Vi tjuvkikade lite på schlagern och sen blev det tidig kväll eftersom Nova vägrade gå och sova. Hon har svårt att somna borta och speciellt som i lördags när hon tagit en tupplur i vagnen på väg hem från kalaset. Lillan var på bra humör och pysslade på för sig själv och så, men strax efter 22 kände vi att det var läge att gå hem och lägga henne. Hon somnade i vagnen när vi väntade på tvärbanan och sedan lyfte vi in henne i sängen när vi kom hem. Tyvärr fick Nova ett anfall av nattskräck vid 02 och bara skrek i 15 minuter. Inte helt konstigt med tanke på hur sent hon somnat. När hon väl var halvvaken propsade hon på att se Bamse. Låt gå, tänkte vi efter att ha försökt med vaggvisor och allt möjligt för att få henne att somna om, hellre att hon somnar framför TVn än att hon ska få ett nytt psykbryt. Så vid halv tre satt hela familjen och tittade på världens starkaste björn här i vardagsrummet. Mycket riktigt däckade lillan efter typ 2 minuter. När vi flyttat in henne i sängen vaknade hon till igen och grät och sa att hon hade ont i örat. I med lite Ipren och till slut kom hon ner i riktig sömn igen. Tyvärr vaknade hon i normal tid på söndag morgon, vid 7:30, så hela familjen var rätt trötta igår.

Resten av helgen ägnades åt allmänt hemmapyssel. Vi möblerade om och bytte ut en del saker på Novas rum, städade gästrummet och donade. Medan vi sprang några ärenden och storhandlade passade dottern på att ta ikapp nattens förlorade sömn, hon somnade 20 steg från huset och sov sig sedan igenom de två timmar vi var ute. På kvällen hade hon lite feber igen och trots att hon sov väldigt bra inatt var hon långt ifrån pigg imorse. Veckan fick därmed börja med en VAB-dag. Jag stannade hemma med Nova och sedan kom Å & B över vid halv tre så att jag kunde sticka till kontoret och ta ett viktigt möte. Dottern har varit pigg under dagen, men när jag kom tillbaka efter tre timmar var hon febrig igen.

Därmed oklart om det blir något dagis för Nova imorgon. Hur som helst As tur att vara hemma, om inte han också blir sjuk. Han nämnde precis något om att han kände sig hängig. Inte alls sugen på att vara hemma med två sjuka "barn"...

onsdag 1 februari 2012

Nattskräck?

Igår fortsatte jag på temat äta-ute genom att äta middag med tjejkompisar på Bar-bro på Hornstulls strand efter jobbet. Restaurangen var av modernt asiatiskt snitt med smårätter som bl a dumplings, sashimi och sushi på menyn. Väldigt gott och trevligt!

Precis när det var dags att runda av och jag började fundera på om jag skulle vara hurtig och promenera  hem ringde A och undrade om jag var på väg hem. Inte så lite stressad på rösten med en gallskrikande Nova i bakgrunden. Tydligen hade dotter vaknat till och bara skrikit och varit okontaktbar i typ en kvart. Inte lätt att veta om hon har ont eller vad det är frågan om när ungen vrålar som en stucken gris. Så jag hoppade på första bästa buss istället för att använda apostlahästarna och exakt 20 minuter efter telefonsamtalet klev jag in genom dörren hemma. Då låg båda i soffan och den mindre hade lugnat sig och snusade sött. Så jag gissar på att det var det som kallas nattskräck? Det har hänt typ en gång tidigare, om jag inte missminner mig, för något år sedan.

Onsdagar är det tennis som gäller för A så idag är det restmiddag istället för utemiddag för min del. Både jag och Nova är trötta så nu tar vi det lugnt framför Bamse innan läggdags. Det lutar åt ett tidigt godnatt för dotter och därefter en lugn soffkväll för min del.