måndag 24 februari 2014

Femåringen

Jag var i Härnösand två dagar med jobbet i mitten av förra veckan och efter det kom Novas kalas väldigt snabbt inpå oss. Vår dåliga framförhållning var orsak till många svordomar när jag svettades på Panduro strax innan stängningsdags på fredagkvällen i ett försök att hitta något lämpligt pyssel till kalaset.

Men på något sätt lyckades vi planera och fixa allt och när kalasgästerna anlände på lördag eftermiddag klockan 14 (10 barn till antalet, jag hade räknat med att några kanske inte kunde komma men det var full uppslutning från inbjudningslistan) hade vi som första aktivitet dukat upp ett pysselbord i köket med vita fjärilsmasker i papier maché, glitterlimtuber, pennor och klistermärken. En halvtimme senare tog Ante med sig tjejerna in i lekrummet för att leka nån sorts ballonglek där man blåste upp ballonger, släppte dem så att de pruttande flög iväg och sedan fick poäng för var de hamnade, typ.
Under tiden röjde jag av pysselbordet och dukade fram fika. Det blev ingen regelrätt tårta utan i år körde vi gör det själv-style där barnen fick bygga sin egen minitårta från rulltårteskivor, sprutgrädde, maränger, smarties, marshmallows, konserverade mandarinklyftor, strössel, glass och kolasås. Det var roligare att bygga tårta än att äta den, om man dömer av hur mycket som lämnades på tallrikarna.
Sedan blev det paketöppning, disco och skattjakt där barnen fick pussla ihop foton av olika platser i lägenheten innan kalaset och föräldrarnas energi plötsligt var slut.

Thea och Nova i likadana klänningar

Fyllde fem gjorde Nova redan i början av veckan. Då blev det såklart paket på sängen och efter dagishämtningen gick vi på thairestaurang eftersom Nova älskar thaimat. På Koh Pangan finns det ju även en del att se i form av akvarium, små vattenfall och allmän utsmyckning. Bra idé tyckte vi. Men när minstingen skrikande vägrade äta nudlarna och storingen bröt ihop för att den friterade kycklingen inte såg ut som den brukade funderade jag och Ante på vad vi gett oss in på egentligen. Som tur var lugnade sig båda illbattingarna och vi kunde avnjuta en familjemiddag ute för en gångs skull.

Läskiga firrar
Banana Split till efterrätt

Vår nyblivna femåring är annars inne i en period när hon får utbrott som en odräglig tonåring, lyssnar noll på vad vi säger och fräser saker som "jag bryr mig inte". Det frestar rätt hårt på föräldrarnas tålamod. Däremellan är hon glad och påhittig och kärleksfull som vanligt. Hon verkar iallafall aldrig ha den attityden mot vare sig Freja eller förskolekompisarna, tack och lov.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar