På tåg

I år är det dags för norrländskt julfirande och vi sitter på tåget upp till barnens mormor och morfar. Vi hoppas på snö som omväxling till Stockholms regniga plusgrader, men det verkar inte som att det är några större snömängder norröver heller.

I vanlig ordning har alla julklappsinköp gjorts den här veckan, varför handla i god tid när man kan vänta till sista stund och få sällskap av halva Stockholm...? Men det har ändå varit ok, vi har varit rätt effektiva när vi varit ute och inte köpt några mängder av klappar heller för den delen.

Hur som helst är den där stunden när tåget rullar iväg från stationen alltid så befriande. Då är det inte så mycket mer att fundera på liksom. Inga fler julklappar som kan köpas och den packning som är med är med. Har vi glömt något så är det inget att göra åt.





Nu har vi en timmes tågresa kvar och hittills har det gått helt ok. Freja börjar dock bli aningen trött och gnällig och Nova rastlös, trots IPad och annat.

- "Men hur långt är det kvar?"
- "En timme ungefär."
- "Jamen hur långt är en timme?
- "Som en hel Spöket Laban-film."
- "Men åå, jag tycker mormor och morfar ska flytta lite närmare!"