Idag "fyller" Lillasyster 3 veckor. Vi har varit på BVC 3 gånger under den här tiden och vid senaste besöket för ett par dagar sedan hade hon klättrat upp och över sin födelsevikt och landat på 3,9 kilo. På längden hade hon också ökat någon centimeter och det märks att hon har växt och är mer robust nu.
Från de första kaosartade dagarna med amningsmaraton och en dygnsrytm helt tvärtemot övriga familjen har Lillan nu anpassat sig hyfsat till oss. Eller ja, allting är väl relativt. Fortfarande har hon ett sista vakenpass rätt sent på kvällen, fram till tolvsnåret, men hon sover iallafall under nattetid med något eller några avbrott för amning (och jag vaknar ofta med en bebis i armhålan eftersom hon då oftast blir liggande kvar i min och As säng ). Men det är klart att det vore rätt skönt att kunna gå och lägga sig vid 23, jag är ju tröttare nu när jag har några uppvak nattetid och skulle verkligen behöva komma i säng i tid på kvällarna. Annars sover Lillasyster tre eller fyra gånger per dag, alltifrån entimmes- till tretimmarspass. Längsta vakenperioden brukar hon ha på kvällskvisten då hon kan vara mer eller mindre vaken 3-4 timmar som längst.
Det vi har kämpat mest med är nog amningen. Inte själva amningen i sig, hon har en bra sugteknik och så, men mängden mjölk jag producerar känns inte helt tillräcklig. Nattetid är det hittills inga större problem, men dagtid kan jag få skyffla henne från sida till sida både två, tre och fyra gånger och ändå signalerar hon fortfarande hunger. Så då får jag ta till en skvätt mjölkersättning för att åstadkomma en nöjd bebis och mor. Det var samma sak med Nova, men jag trodde att nu när jag har bättre koll på det här med amning och mjölkproduktion så skulle det där lösa sig med lite mer envishet. Men nja, det verkar inte riktigt så och jag får nog bara gilla läget att amma henne så länge det funkar och sedan komplettera med mjölkersättning. Men jag gör det jag kan - ammar ofta, pumpar vid tillfälle, äter ordentligt och dricker baljor av vatten och amningste - och så får vi se hur länge det varar. Någon som har fler husmorstips på lager?
Sedan finns det ju helt klart fördelar med att ge ersättning också, framför allt att det är lättare att få struktur på dagen och att jag faktiskt skulle kunna lämna henne med A en kväll om jag vill göra något på egen hand, men det hade bara varit skönt att kunna helamma den här gången. Men det är som det är och för mig är amning inget heligt självändamål. Det är viktigare att uppnå harmoni i vardagen och att Lillasyster är nöjd och går upp i vikt.
Nova är hittills en väldigt kärleksfull storasyster. Vi har inte noterat någon direkt svartsjuka utan hon är väldigt intresserad och beskyddande och kan bli tokarg om vi någon gång byter blöja utan att hon får vara med och hjälpa till. Sedan är det svårt att säga om de "allmänna" utbrotten kring mat, kläder och andra saker är ett undermedvetet uttryck för den nya situationen eller bara en utvecklingsfas. Det som är märkbart är att hon efter sommaren och Lillasysters ankomst är mer svårlämnad på dagis på morgonen. Det går bra ända fram till själva lämningsögonblicket, då hon gärna klamrar sig fast vid benen, vill bli buren och gråter tills hon motvilligt accepterar att sitta i famnen hos en pedagog istället. Oavsett om det är jag eller A som lämnar. Inte alls roligt, men det känns som att det går bättre och bättre och hon har iallafall slutat gråta nu de senaste dagarna. Vad vi har förstått från pedagogerna är det snabbt övergående när vi har gått därifrån och själv säger Nova varje dag att hon har haft roligt på dagis, så det är väl bara att hoppas att det övergår till normaltillstånd snart. Antagligen påverkar "flytten" upp till storbarnsavdelningen också.
Lillasyster får många pussar och kramar av sin storasyster
Rent allmänt är Lillasyster iallafall en nöjd liten dam vid tre veckors ålder och enda gången hon höjer rösten är när hon är hungrig, trött eller vill komma upp i famnen. Då hojtar hon ilsket, spjärnar, grimaserar och fäktar med sina små händer. Hon verkar till och med trivas på skötbordet och under vattenkranen i handfatet. Man får ofta tvätta av henne och hiva fram nya blöjor ett par tre gånger under ett byte, eftersom hon gärna bajsar och kissar några gånger under tiden. Kissar gör hon när hon kommer upp på skötbordet efter tvättningen i handfatet och en bajsattack tar hon till precis när man smort med salva och bara ska fästa blöjan. Bara en klutt tillräckligt stor för att det ska vara läge att göra om proceduren från början. Så hon har verkligen fulländat konsten att dra ut på bytet under så lång tid som möjligt och förverka så många blöjor, servetter och handdukar det bara går...
